SVENSK ORDBOK

komma.

/kˈ̀ɔ.mˌa/
Se böjningar ↓A1 · språknivå ⓘSå används ordet ↓

Vad betyder komma?

substantivUppslag 1
  1. 1
    ett mindre skiljetecken (,) som används för att vid behov åtskilja satser eller satsdelar i en mening

    ”sätt ut komma vid uppräkningar” · ”kommafel”

    Fler nyanser och exempel

    ”kommatecken”

verbUppslag 2
  1. 1
    (förflytta sig och inom kort) vara framme

    på viss plats eller (underförstått) i talarens närhet etcetera; ibland med tonvikt på målet, ibland på själva förflyttningen

    ”komma hem” · ”komma i tid”

    Fler nyanser och exempel

    infalla

    även i fråga om tid

    ”påsken kom sent det året”

    hamna

    på viss plats

    även med tonvikt på resultatet, oavsett förflyttningen

    ”komma i säng”

    ”komma i tidningen”

    ”komma ifatt ngn”

    ”det har kommit en fläck på byxorna”

    ”fartyget kom ur kurs i tjockan”

    även bildligt i fråga om förändring (av tillstånd eller dylikt)

    ”komma till makten”

    ”komma underfund med orsakerna”

    ”komma till användning”

    ”komma igång”

    ”komma till klarhet”

    ”komma till insikt”

    ”komma till skada”

    ”komma i puberteten”

    ”det kom på hans lott att underrätta henne”

    ”komma i kontakt med myndigheterna”

    få orgasm

    speciellt även

    ”han kom för tidigt”

    ”komma tillbaka”

    ”komma springande”

    ”där kommer hon ju!”

    ”jag kommer med femtåget”

    ”kom med till Paris!”

    ”han kommer just från en lektion”

    ”du kommer för sent!”

  2. 2
    ha sitt ursprung

    i något

    ”många ord kommer från tyskan” · ”hon kommer från Japan”

  3. 3
    framföra (visst innehåll) som sitt yttrande

    ”hon hade egentligen inget att komma med, bara sådant som alla redan visste” · ”komma med en förklaring”

  4. 4
    påverka (någon/något) till

    att undergå viss förändring eller dylikt

    ”stormen kom ån att svämma över sina bräddar”

    Fler nyanser och exempel

    bringa

    i visst tillstånd eller dylikt

    även

    ”en liten detalj kom honom på fall”

  5. 5
    av en händelse övergå till

    visst skeende eller tillstånd

    ”hon kom att tänka på en sak” · ”han kom att dröja kvar mot sin vilja”

  6. 6
    kunna förutses (senare) ägna sig åt verksamheten eller råka i tillståndet

    som framgår av sammanhanget

    ”han kommer att arbeta med personalfrågor” · ”hon kommer (att) bli grön av avund”

Synonymer till komma

Synonymgrupp 1

kommatecken ↗skiljetecken ↗

Synonymgrupp 2

anlända ↗nå fram ↗ankomma ↗

Synonymgrupp 3

hinna ↗uppnå ↗
Se alla synonymer →

Grupperna följer materialets egen indelning, inte betydelsernas numrering.

Uttryck med komma

Visa fler uttryck (25 till)
Idiom

komma sättande(s)

Ordspråk visas när uppslagsordet finns som ett helt ord i ordspråket. Exempel på användning finns på respektive uttryckssida när materialet innehåller exempel.

Var används komma mest?

Högst frekvens i romaner.

TexttypPer miljon ord
Romaner833,6
Tidningar287,0
Webbforum543,3
RELATIV ANVÄNDNINGPlats 172av 4 968 346 ordformer i FLEX
Mycket vanligt554,6 per miljon i oviktat medel
ⓘ Om frekvensen

Värdena visar förekomster per miljon ord i tre texttyper. Staplarna jämförs med ordets högsta värde, inte som andelar av alla träffar. Rankningen bygger på ett oviktat medel; böjningar räknas separat.

Hur böjs komma?

Ett urval av böjningar av komma
BöjningGrammatisk form
kommagrundform
kommangrundform · obestämd · neutrum · plural
kommanagrundform · bestämd · neutrum · plural
kommatgrundform · bestämd · neutrum · singular
kompreteritum · aktiv
kommerpresens · aktiv
Visa fler böjningsuppgifter
komma
komma
kom
aktiv
kom
preteritum · aktiv
kommandes
aktiv
kommit
supinum · aktiv
kommer
presens · aktiv
komma
infinitiv · aktiv
kommen
aktiv
komma
grundform · obestämd · neutrum · singular
kommana
grundform · bestämd · neutrum · plural
kommats
genitiv · bestämd · neutrum · singular
kommat
grundform · bestämd · neutrum · singular
kommans
genitiv · obestämd · neutrum · plural
kommas
genitiv · obestämd · neutrum · singular
komman
grundform · obestämd · neutrum · plural
kommanas
genitiv · bestämd · neutrum · plural

Urvalet prioriterar grundformer framför bland annat genitiv. Samma form kan ha flera grammatiska funktioner.

Komma i en mening

Sedan han hade undertecknat det tillfogade han : Alla våra skäl till att du inte skulle komma tycks helt enkelt komma sig av att vi inte kan uttrycka i ord varför du måste komma.
Vi vet inte om det kommer att komma utländska turister eller om de träningsgrupper som brukar komma under hösten kommer att kunna komma, så det är så mycket vi inte vet.
Om man inte kan komma in bostäderna direkt från marken måste det lätt gå att sätta dit en hiss eller lyft för att komma in.
Visa fler exempel
Ja, programmen och metoderna används för att komma vidare, för att komma vidare i en tjänst egentligen, menar handledaren.
Skriv till mig, käraste Stan, och säg att jag ska komma, komma, komma.
Många turister tycker att det är mysigt och att det känns som att komma hem, istället för att komma till ett turistställe.

Automatiskt urval ur meningsdatabasen. Källans etikett och eventuellt år återges. Exemplen är inte kopplade till en särskild betydelse.

komma på engelska

Välj översättning efter betydelse. Beskrivningarna följer översättningsmaterialets egen indelning.

få orgasmkommaENGELSKAcome, cum
nå fram till en platskommaENGELSKAcome
komma sig - händakommaENGELSKAcome about, come from, happen
skiljetecknetkommaENGELSKAcomma
komma sig - tillfrisknakommaENGELSKAget better, recover
separatorkommaENGELSKApoint

komma i korsord

5 bokstäver

Frågor där komma är svaret

Visa fler frågor (4 till)

Frågor som innehåller komma

Visa fler frågor (4 till)
Om korsordsträffarna

Ett urval av matchande frågor och svar. Ordlistematerial är inte bevis på förekomst i ett publicerat korsord. Äldre godkännande av användarsvar garanterar inte språklig korrekthet.

Ordets historia

Spår av komma i äldre språkbruk.

BELÄGG I KÄLLAN

sedan ca 1635

via latin av grekiska komm´a ’slag; avsnitt; liten del av en mening’, till kop´tein ’hugga av’

BELÄGG I KÄLLAN

sedan 1000-talet

vanligen runform kuam (pret.), fornsvenska koma; gemens. germanska ord, besläktat med bland annat latin veni´re ’komma’

till exempel runristad berghäll, Hilleshög, Uppland

BELÄGG I KÄLLAN

sedan förra hälften av 1300-talet

Södermanna-Lagen

BELÄGG I KÄLLAN

sedan 1839

BELÄGG I KÄLLAN

sedan slutet av 1200-talet

Westgöta-Lagen

BELÄGG I KÄLLAN

sedan 1650

BELÄGG I KÄLLAN

sedan 1589

Beläggen visas i källans ordning, inte kronologiskt. De kan avse olika betydelser och anger inte när ordet skapades.

Källor på den här sidan

Om källor och urval

Alla datakällor och deras användning →

Innehållet hämtas automatiskt ur vårt importerade språkmaterial. Synonymgrupper och översättningar behåller sin egen indelning och har inte kopplats automatiskt till SO:s betydelser.

Tomma avsnitt utelämnas. Urval av former, meningar och korsordsfrågor görs med fasta regler, utan AI-skrivna förklaringar.