SVENSK ORDBOK

finna.

/fˈ̀ɪ.nˌa/

Vad betyder finna?

verb
  1. 1
    upptäcka efter att ha sökt

    eller (ibland) av en tillfällighet

    ”reparatören har funnit felet” · ”de fann honom sittande på balkongen”

    Fler nyanser och exempel

    ofta med avs. på något abstrakt

    ”hon fann en vacker lösning på problemet”

    även med icke-personligt subjekt

    ”boken fann en stor läsekrets”

    känna

    även

    finna behag i ngt”

    finna nöje i att sola”

    finna tröst i religionen”

    i ett uttryck även med tonvikt på intellektuell eller känslomässig kontakt (mellan tidigare främlingar)

    ”de fann varandra från början och utvecklade ett givande samarbete”

    ”den bästa läkare som står att finna på orten”

  2. 2
    komma fram till

    viss uppfattning eller dylikt

    ”han fann att ett fel hade begåtts”

    Fler nyanser och exempel

    anse

    även

    ”de fann honom inkompetent”

    ”jag kan inte finna annat än att han har rätt”

    speciellt i ett formelartat uttryck vid beslutande möte eller dylikt

    ”jag finner frågan med ja besvarad”

Synonymer till finna

Synonymgrupp 2

Se alla synonymer →

Grupperna följer materialets egen indelning, inte betydelsernas numrering.

Uttryck och ordspråk med finna

Ordspråk visas när uppslagsordet finns som ett helt ord i ordspråket. Exempel på användning finns på respektive uttryckssida när materialet innehåller exempel.

Var används finna mest?

Högst frekvens i romaner.

TexttypPer miljon ord
Romaner103,2
Tidningar21,3
Webbforum40,7
RELATIV ANVÄNDNINGPlats 1 557av 4 968 346 ordformer i FLEX
Vanligt55,1 per miljon i oviktat medel
ⓘ Om frekvensen

Värdena visar förekomster per miljon ord i tre texttyper. Staplarna jämförs med ordets högsta värde, inte som andelar av alla träffar. Rankningen bygger på ett oviktat medel; böjningar räknas separat.

Hur böjs finna?

Ett urval av böjningar av finna
BöjningGrammatisk form
finnagrundform
finnasinfinitiv · passiv
fannspreteritum · passiv
fantpreteritum · aktiv
finnerpresens · aktiv
finnspresens · passiv
Visa fler böjningsuppgifter
finna
funnit
supinum · aktiv
fanns
preteritum · passiv
finna
infinitiv · aktiv
finnas
infinitiv · passiv
funnen
passiv
funnen
aktiv
finnande
aktiv
finner
presens · aktiv
fant
preteritum · aktiv
finns
presens · passiv
finnande
passiv
funnits
supinum · passiv
finn
aktiv

Urvalet prioriterar grundformer framför bland annat genitiv. Samma form kan ha flera grammatiska funktioner.

Finna i en mening

Jag kan inte finna honom som inte är mer, jag kan inte finna honom som jag är förenad med, jag kan inte finna honom som är inbränd i mina handflator.
Förhoppningsvis använder de den som underlag för att finna sitt eget sätt och då kommer de nog att finna att den var ganska bra.
Italien genomvandrade hon från Syracusa till Neapel utan att finna ett spår af sin » kipetar », for från Neapel till Sicilien i hopp att på denna ö finna honom, men förgäfves.
Visa fler exempel
När grunden väl är lagd kan alla finna sätt att ge den fysiska aktiviteten plats i sina liv och många också finna att den är en källa till glädje.
Det kan vara svårt att inte få i sig nötter och fröer, eftersom de ibland finns i maträtter och bakverk där man inte väntar sig att finna dem.
För vissa barn kommer processen med att finna vänner och skapa relationer att gå fort och smidigt, medan andra barn behöver längre tid och visst stöd av de vuxna för att finna sig till rätta i gruppen.

Automatiskt urval ur meningsdatabasen. Källans etikett och eventuellt år återges. Exemplen är inte kopplade till en särskild betydelse.

finna på engelska

Välj översättning efter betydelse. Beskrivningarna följer översättningsmaterialets egen indelning.

hittafinnaENGELSKAfind
tyckafinnaENGELSKAfind

finna i korsord

5 bokstäver

Frågor som innehåller finna

Om korsordsträffarna

Ett urval av matchande frågor och svar. Ordlistematerial är inte bevis på förekomst i ett publicerat korsord. Äldre godkännande av användarsvar garanterar inte språklig korrekthet.

Ordets historia

Spår av finna i äldre språkbruk.

BELÄGG I KÄLLAN

sedan slutet av 1200-talet

fornsvenska finna; gemens. germanska ord, troligen ursprungligen ’gå efter något; söka upp’

Westgöta-Lagen

BELÄGG I KÄLLAN

sedan ä. fornsvenska

Beläggen visas i källans ordning, inte kronologiskt. De kan avse olika betydelser och anger inte när ordet skapades.

Källor på den här sidan

Om källor och urval

Alla datakällor och deras användning →

Innehållet hämtas automatiskt ur vårt importerade språkmaterial. Synonymgrupper och översättningar behåller sin egen indelning och har inte kopplats automatiskt till SO:s betydelser.

Tomma avsnitt utelämnas. Urval av former, meningar och korsordsfrågor görs med fasta regler, utan AI-skrivna förklaringar.