- knogig
- knogigaste
- bestämd · superlativ · singular · attributiv (före substantiv)
- (knogigt)?
- superlativ · adverbiell · predikativ (efter exempelvis är)
- knogigt
- positiv · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- knogigast
- superlativ · plural · predikativ (efter exempelvis är)
- knogigt
- obestämd · positiv · neutrum · singular · attributiv (före substantiv)
- knogigare
- obestämd · komparativ · neutrum · singular · attributiv (före substantiv)
- knogigare
- bestämd · komparativ · singular · attributiv (före substantiv)
- knogigare
- komparativ · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- knogigare
- obestämd · komparativ · utrum · singular · attributiv (före substantiv)
- knogig
- positiv · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- knogiga
- positiv · plural · attributiv (före substantiv)
- knogigast
- superlativ · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- knogigare
- komparativ · plural · predikativ (efter exempelvis är)
- (knogigt)?
- komparativ · adverbiell · predikativ (efter exempelvis är)
- knogigare
- komparativ · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- knogigast
- superlativ · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- knogig
- obestämd · positiv · utrum · singular · attributiv (före substantiv)
- knogigaste
- superlativ · plural · attributiv (före substantiv)
- knogigare
- komparativ · plural · attributiv (före substantiv)
- knogiga
- positiv · plural · predikativ (efter exempelvis är)
- (knogigt)?
- positiv · adverbiell · predikativ (efter exempelvis är)
- knogiga
- bestämd · positiv · singular · attributiv (före substantiv)