- proper
- propraste
- superlativ · plural · attributiv (före substantiv)
- proprare
- komparativ · plural · predikativ (efter exempelvis är)
- proprare
- komparativ · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- propert
- positiv · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- propert
- superlativ · adverbiell · predikativ (efter exempelvis är)
- propraste
- bestämd · superlativ · maskulin · singular · attributiv (före substantiv)
- proprare
- obestämd · komparativ · neutrum · singular · attributiv (före substantiv)
- proprast
- superlativ · plural · predikativ (efter exempelvis är)
- proprare
- bestämd · komparativ · singular · attributiv (före substantiv)
- propert
- obestämd · positiv · neutrum · singular · attributiv (före substantiv)
- proprare
- komparativ · plural · attributiv (före substantiv)
- proprast
- superlativ · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- proprare
- bestämd · komparativ · maskulin · singular · attributiv (före substantiv)
- propra
- bestämd · positiv · singular · attributiv (före substantiv)
- propra
- positiv · plural · attributiv (före substantiv)
- propert
- komparativ · adverbiell · predikativ (efter exempelvis är)
- proper
- positiv · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- propert
- positiv · adverbiell · predikativ (efter exempelvis är)
- propre
- bestämd · positiv · maskulin · singular · attributiv (före substantiv)
- proprast
- superlativ · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- proper
- obestämd · positiv · utrum · singular · attributiv (före substantiv)
- proprare
- komparativ · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- proprare
- obestämd · komparativ · utrum · singular · attributiv (före substantiv)
- propra
- positiv · plural · predikativ (efter exempelvis är)
- propraste
- bestämd · superlativ · singular · attributiv (före substantiv)