- obscen
- obscena
- bestämd · positiv · singular · attributiv (före substantiv)
- obscenaste
- bestämd · superlativ · singular · attributiv (före substantiv)
- obscena
- positiv · plural · predikativ (efter exempelvis är)
- obscenast
- superlativ · plural · predikativ (efter exempelvis är)
- obscenare
- komparativ · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- obscenaste
- bestämd · superlativ · maskulin · singular · attributiv (före substantiv)
- obscenare
- obestämd · komparativ · utrum · singular · attributiv (före substantiv)
- obscenare
- komparativ · plural · attributiv (före substantiv)
- obscenare
- komparativ · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- (obscent)?
- superlativ · adverbiell · predikativ (efter exempelvis är)
- obscent
- obestämd · positiv · neutrum · singular · attributiv (före substantiv)
- obscenare
- obestämd · komparativ · neutrum · singular · attributiv (före substantiv)
- obscenast
- superlativ · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- obscenare
- komparativ · plural · predikativ (efter exempelvis är)
- obscen
- obestämd · positiv · utrum · singular · attributiv (före substantiv)
- obscenare
- bestämd · komparativ · singular · attributiv (före substantiv)
- obscen
- positiv · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- (obscent)?
- positiv · adverbiell · predikativ (efter exempelvis är)
- obscene
- bestämd · positiv · maskulin · singular · attributiv (före substantiv)
- obscenare
- bestämd · komparativ · maskulin · singular · attributiv (före substantiv)
- obscenaste
- superlativ · plural · attributiv (före substantiv)
- (obscent)?
- komparativ · adverbiell · predikativ (efter exempelvis är)
- obscenast
- superlativ · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- obscena
- positiv · plural · attributiv (före substantiv)
- obscent
- positiv · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)