SVENSK ORDBOK

vokativ.

/vˈ̀ɔ.ka.tˌiːv/

Vad betyder vokativ?

substantiv
  1. 1
    ett kasus som används vid tilltal

    i till exempel latin och slaviska språk; i svenskan bara i stelnade uttryck

    ””Jesu” står i vokativ i ”O, Herre Jesu, hör min bön”” · ”vokativform”

    Fler nyanser och exempel

    ”vokativändelse”

Var används vokativ mest?

Högst frekvens i webbforum.

TexttypPer miljon ord
Romaner0,0
Tidningar0,0
Webbforum0,1
RELATIV ANVÄNDNINGPlats 545 673av 4 968 346 ordformer i FLEX
Mycket ovanligt0,0 per miljon i oviktat medel
ⓘ Om frekvensen

Värdena visar förekomster per miljon ord i tre texttyper. Staplarna jämförs med ordets högsta värde, inte som andelar av alla träffar. Rankningen bygger på ett oviktat medel; böjningar räknas separat.

Hur böjs vokativ?

Ett urval av böjningar av vokativ
BöjningGrammatisk form
vokativgrundform
vokativapositiv · plural · attributiv (före substantiv)
vokativtpositiv · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
vokativengrundform · bestämd · utrum · singular
vokativergrundform · obestämd · utrum · plural
vokativernagrundform · bestämd · utrum · plural
Visa fler böjningsuppgifter
vokativ
vokativ
vokativerna
grundform · bestämd · utrum · plural
vokativer
grundform · obestämd · utrum · plural
vokativens
genitiv · bestämd · utrum · singular
vokativs
genitiv · obestämd · utrum · singular
vokativ
grundform · obestämd · utrum · singular
vokativen
grundform · bestämd · utrum · singular
vokativernas
genitiv · bestämd · utrum · plural
vokativers
genitiv · obestämd · utrum · plural
vokativ
obestämd · positiv · utrum · singular · attributiv (före substantiv)
vokativt
positiv · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
(vokativt)?
positiv · adverbiell · predikativ (efter exempelvis är)
vokativt
obestämd · positiv · neutrum · singular · attributiv (före substantiv)
vokativa
positiv · plural · attributiv (före substantiv)
vokativa
positiv · plural · predikativ (efter exempelvis är)
vokativa
bestämd · positiv · singular · attributiv (före substantiv)
vokativ
positiv · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)

Urvalet prioriterar grundformer framför bland annat genitiv. Samma form kan ha flera grammatiska funktioner.

Vokativ i en mening

Vokativ uttrycker inte syntaktiska förhållanden utan är en substantivform som används när man tilltalar någon ( t.ex. Nagórko, 1998 : 100 ; Strutyński, 1996 : 161 ; jfr Blake, 2001 : 8 ).
Förstaspråksattrition hos vuxna 58 Polska har 7 kasus : nominativ, ackusativ, genitiv, lokativ, dativ, instrumentalis och vokativ.
Form NP PP Infinitivfras Vokativ Bisats VP ID i SUC hb18-004 kk51-047 fb02-080 kk35-057 kk60-182 ac03a-008 Exempel Välbevarat fiskekapell.

Automatiskt urval ur meningsdatabasen. Källans etikett och eventuellt år återges. Exemplen är inte kopplade till en särskild betydelse.

vokativ på engelska

Välj översättning efter betydelse. Beskrivningarna följer översättningsmaterialets egen indelning.

kasusvokativENGELSKAvocative, vocative case
vokativiskvokativENGELSKAvocative

vokativ i korsord

7 bokstäver

Frågor där vokativ är svaret

Om korsordsträffarna

Ett urval av matchande frågor och svar. Ordlistematerial är inte bevis på förekomst i ett publicerat korsord. Äldre godkännande av användarsvar garanterar inte språklig korrekthet.

Ordets historia

Spår av vokativ i äldre språkbruk.

BELÄGG I KÄLLAN

sedan 1801; 1693: vokativus

av latin (ca´sus) vocati´vus med samma betydelse, till voca´re ’ropa; kalla’; jämför 1vokal

Beläggen visas i källans ordning, inte kronologiskt. De kan avse olika betydelser och anger inte när ordet skapades.

Källor på den här sidan

Om källor och urval

Alla datakällor och deras användning →

Innehållet hämtas automatiskt ur vårt importerade språkmaterial. Synonymgrupper och översättningar behåller sin egen indelning och har inte kopplats automatiskt till SO:s betydelser.

Tomma avsnitt utelämnas. Urval av former, meningar och korsordsfrågor görs med fasta regler, utan AI-skrivna förklaringar.