SVENSK ORDBOK

sällskaplig.

/sˈ̀ɛl.skˌɑː.plɪɡ/

Vad betyder sällskaplig?

adjektiv
  1. 1
    som gärna umgås med (andra) människor

    ”han är öppen, glad och sällskaplig” · ”hon är en sällskaplig natur”

    Fler nyanser och exempel

    även om handling eller dylikt

    sällskaplig samvaro”

    ”hunden var mycket sällskaplig

Synonymer till sällskaplig

Se alla synonymer →

Grupperna följer materialets egen indelning, inte betydelsernas numrering.

Var används sällskaplig mest?

Högst frekvens i romaner.

TexttypPer miljon ord
Romaner0,9
Tidningar0,6
Webbforum0,1
RELATIV ANVÄNDNINGPlats 69 757av 4 968 346 ordformer i FLEX
Ovanligt0,5 per miljon i oviktat medel
ⓘ Om frekvensen

Värdena visar förekomster per miljon ord i tre texttyper. Staplarna jämförs med ordets högsta värde, inte som andelar av alla träffar. Rankningen bygger på ett oviktat medel; böjningar räknas separat.

Hur böjs sällskaplig?

Ett urval av böjningar av sällskaplig
BöjningGrammatisk form
sällskapliggrundform
sällskapligapositiv · plural · attributiv (före substantiv)
sällskapligebestämd · positiv · maskulin · singular · attributiv (före substantiv)
sällskapligtobestämd · positiv · neutrum · singular · attributiv (före substantiv)
sällskapligarebestämd · komparativ · singular · attributiv (före substantiv)
sällskapligastsuperlativ · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
Visa fler böjningsuppgifter
sällskaplig
sällskapligast
superlativ · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
sällskaplig
obestämd · positiv · utrum · singular · attributiv (före substantiv)
(sällskapligt)?
komparativ · adverbiell · predikativ (efter exempelvis är)
sällskapliga
positiv · plural · attributiv (före substantiv)
(sällskapligt)?
positiv · adverbiell · predikativ (efter exempelvis är)
sällskapligaste
superlativ · plural · attributiv (före substantiv)
sällskapliga
bestämd · positiv · singular · attributiv (före substantiv)
sällskapligare
bestämd · komparativ · singular · attributiv (före substantiv)
sällskapligare
komparativ · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
sällskapligaste
bestämd · superlativ · singular · attributiv (före substantiv)
sällskapligare
komparativ · plural · attributiv (före substantiv)
sällskapligare
obestämd · komparativ · neutrum · singular · attributiv (före substantiv)
sällskapligare
bestämd · komparativ · maskulin · singular · attributiv (före substantiv)
sällskapligaste
bestämd · superlativ · maskulin · singular · attributiv (före substantiv)
sällskapligt
obestämd · positiv · neutrum · singular · attributiv (före substantiv)
sällskaplig
positiv · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
sällskapligast
superlativ · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
sällskapliga
positiv · plural · predikativ (efter exempelvis är)
sällskapligare
komparativ · plural · predikativ (efter exempelvis är)
sällskaplige
bestämd · positiv · maskulin · singular · attributiv (före substantiv)
sällskapligast
superlativ · plural · predikativ (efter exempelvis är)
(sällskapligt)?
superlativ · adverbiell · predikativ (efter exempelvis är)
sällskapligare
komparativ · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
sällskapligare
obestämd · komparativ · utrum · singular · attributiv (före substantiv)
sällskapligt
positiv · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)

Urvalet prioriterar grundformer framför bland annat genitiv. Samma form kan ha flera grammatiska funktioner.

Sällskaplig i en mening

Hon verkar inte vara så värst sällskaplig, säger mamma.
Elisabeth är inte speciellt sällskaplig av sig och hon till- skriver andra saker än relationer hög vikt i sitt liv.
Han hade druckit i flera timmar och höll på att falla framstupa över bordet, men han återvann balansen och blev skärpt och sällskaplig.
Visa fler exempel
Han är impulsiv, otålig, sällskaplig, generös och lättpratad.
För att vara en person som varit otillgänglig på gränsen till enstöring som barn hade han blivit förvånansvärt sällskaplig i sitt nya liv.
– Jag tycker att hon skriver så fantastiskt och jag tror att hon var en väldigt speciell person, både rolig och sällskaplig, sur och tuff.

Automatiskt urval ur meningsdatabasen. Källans etikett och eventuellt år återges. Exemplen är inte kopplade till en särskild betydelse.

sällskaplig på engelska

Välj översättning efter betydelse. Beskrivningarna följer översättningsmaterialets egen indelning.

som gillar sällskapsällskapligENGELSKAgregarious

sällskaplig i korsord

11 bokstäver

Frågor som innehåller sällskaplig

Om korsordsträffarna

Ett urval av matchande frågor och svar. Ordlistematerial är inte bevis på förekomst i ett publicerat korsord. Äldre godkännande av användarsvar garanterar inte språklig korrekthet.

Ordets historia

Spår av sällskaplig i äldre språkbruk.

BELÄGG I KÄLLAN

sedan 1640

Beläggen visas i källans ordning, inte kronologiskt. De kan avse olika betydelser och anger inte när ordet skapades.

Källor på den här sidan

Om källor och urval

Alla datakällor och deras användning →

Innehållet hämtas automatiskt ur vårt importerade språkmaterial. Synonymgrupper och översättningar behåller sin egen indelning och har inte kopplats automatiskt till SO:s betydelser.

Tomma avsnitt utelämnas. Urval av former, meningar och korsordsfrågor görs med fasta regler, utan AI-skrivna förklaringar.