SVENSK ORDBOK

munhäfta.

Vad betyder munhäfta?

substantiv
  1. 1
    sjuklig oförmåga att öppna munnen

    på grund av kramp i tungmusklerna, till exempel vid stelkramp

    Fler nyanser och exempel

    rädsla för att yttra sig

    även bildligt

    ”han fick plötsligt munhäfta när han skulle hålla tal”

Var används munhäfta mest?

Högst frekvens i romaner.

TexttypPer miljon ord
Romaner0,1
Tidningar0,0
Webbforum0,0
RELATIV ANVÄNDNINGPlats 377 267av 4 968 346 ordformer i FLEX
Mycket ovanligt0,0 per miljon i oviktat medel
ⓘ Om frekvensen

Värdena visar förekomster per miljon ord i tre texttyper. Staplarna jämförs med ordets högsta värde, inte som andelar av alla träffar. Rankningen bygger på ett oviktat medel; böjningar räknas separat.

Hur böjs munhäfta?

Ett urval av böjningar av munhäfta
BöjningGrammatisk form
~nBöjningsuppgift

Munhäfta i en mening

Några gånger hälsade hon på Tina, men hon fick munhäfta i samvaron med flickan som dessvärre inte bidrog till att lätta stämningen.

Automatiskt urval ur meningsdatabasen. Källans etikett och eventuellt år återges. Exemplen är inte kopplade till en särskild betydelse.

munhäfta i korsord

8 bokstäver

Frågor där munhäfta är svaret

Om korsordsträffarna

Ett urval av matchande frågor och svar. Ordlistematerial är inte bevis på förekomst i ett publicerat korsord. Äldre godkännande av användarsvar garanterar inte språklig korrekthet.

Ordets historia

Spår av munhäfta i äldre språkbruk.

BELÄGG I KÄLLAN

sedan 1738

Beläggen visas i källans ordning, inte kronologiskt. De kan avse olika betydelser och anger inte när ordet skapades.

Källor på den här sidan

Om källor och urval

Alla datakällor och deras användning →

Innehållet hämtas automatiskt ur vårt importerade språkmaterial. Synonymgrupper och översättningar behåller sin egen indelning och har inte kopplats automatiskt till SO:s betydelser.

Tomma avsnitt utelämnas. Urval av former, meningar och korsordsfrågor görs med fasta regler, utan AI-skrivna förklaringar.