ljud.
Vad betyder ljud?
- 1fysikaliskt fenomen (en vågrörelse) som ger upphov till hörselförnimmelser
genom att sätta öronens trumhinnor i rörelse; såväl om fenomenet i sig som om enstaka förekomst av det
”ett välbekant ljud” · ”ett störande ljud”
Fler nyanser och exempel
vokal eller konsonant
speciellt
”ljudlära”
”a-ljudet”
”utljud”
även mer eller mindre bildligt
”han var så förvånad att han inte fick fram ett ljud”
ibland med tanke på att någon (inte) hört av sig
”vi har inte hört ett ljud från honom på flera månader”
”höja ljudet”
”sänka ljudet”
”dämpa ljudet”
”inte ett ljud hördes”
”ljudet av krossat porslin”
”ljudets hastighet är 330 m/s”
”bilen gav ifrån sig ett märkligt ljud”
”det hördes mystiska ljud från lägenheten ovanför”
”ljudeffekt”
”ljudstyrka”
”strupljud”
Synonymer till ljud
Synonymgrupp 2
Grupperna följer materialets egen indelning, inte betydelsernas numrering.
Uttryck med ljud
bli annat ljud i skällan ↗
ofta för att uttrycka att ngn ändrar inställning
nu blev det annat ljud i skällan ↗
Ordspråk visas när uppslagsordet finns som ett helt ord i ordspråket. Exempel på användning finns på respektive uttryckssida när materialet innehåller exempel.
Var används ljud mest?
Högst frekvens i romaner.
ⓘ Om frekvensen
Värdena visar förekomster per miljon ord i tre texttyper. Staplarna jämförs med ordets högsta värde, inte som andelar av alla träffar. Rankningen bygger på ett oviktat medel; böjningar räknas separat.
Hur böjs ljud?
| Böjning | Grammatisk form |
|---|---|
| ljud | grundform |
| ljuden | grundform · bestämd · neutrum · plural |
| ljudet | grundform · bestämd · neutrum · singular |
| ljudens | genitiv · bestämd · neutrum · plural |
| ljudets | genitiv · bestämd · neutrum · singular |
| ljuds | genitiv · obestämd · neutrum · plural |
Visa fler böjningsuppgifter
- ljud
- ljud
- ljud
- grundform · obestämd · neutrum · singular
- ljuds
- genitiv · obestämd · neutrum · plural
- ljuds
- genitiv · obestämd · neutrum · singular
- ljudet
- grundform · bestämd · neutrum · singular
- ljuden
- grundform · bestämd · neutrum · plural
- ljudens
- genitiv · bestämd · neutrum · plural
- ljudets
- genitiv · bestämd · neutrum · singular
- ljud
- grundform · obestämd · neutrum · plural
Urvalet prioriterar grundformer framför bland annat genitiv. Samma form kan ha flera grammatiska funktioner.
Ljud i en mening
Statens ljud- och bildarkiv Statens ljud- och bildarkiv är Sveriges nationalarkiv för inspelat ljud och rörliga bilder.
Ljud, ljud, ljud -- vart man än går och särskilt inne i tätorter finns denna ständiga bullermatta som sväljer ett kolapappers svisch mot marken eller en halvkvävd gäspning från mannen man möter.
Inez hör stök och bök, och ljud av hundgläfs och gnyende, och ljud av ivriga klor mot golvet, och mormor Karolinas röst som säger : Men kära hjärtanes, men kära hjärtanes !
Visa fler exempel
Larmet dränkte alla andra ljud -- regnet, hans egna rörelser, de kringståendes röster och alla ljud från skogen där borta.
En hörselskadad har sämre förmåga att skilja på störande ljud och de ljud han eller hon vill höra.
Men inte ett ljud från nån den här gången, och klockan blir nästan nio på måndag morron fortfarande utan ett ljud från nån fast vi ger dom jobb för tiotusentals dollar. "
Automatiskt urval ur meningsdatabasen. Källans etikett och eventuellt år återges. Exemplen är inte kopplade till en särskild betydelse.
ljud på engelska
Välj översättning efter betydelse. Beskrivningarna följer översättningsmaterialets egen indelning.
ljud i korsord
Frågor där ljud är svaret
- LJUD4 bokstäver
Frågor som innehåller ljud
- LJUDA5 bokstäver
- KLIRR5 bokstäver
- AUDIO5 bokstäver
- HÖRLURARNA10 bokstäver
- DUNS4 bokstäver
- PIPIG5 bokstäver
Visa fler frågor (4 till)
- KNORRHANE ELLER KNOT18 bokstäver
- ULTRA5 bokstäver
- HUMLESURR9 bokstäver
- STEREO6 bokstäver
Om korsordsträffarna
Ett urval av matchande frågor och svar. Ordlistematerial är inte bevis på förekomst i ett publicerat korsord. Äldre godkännande av användarsvar garanterar inte språklig korrekthet.
Ordets historia
Spår av ljud i äldre språkbruk.
sedan senare hälften av 1300-talet
fornsvenska liuþ ’lyssnande; ljud; röst’; gemens. germanska ord, ur en indoeur. ordrot med betydelse ’höra’; jämför lyda, lyhörd, lyss, lyssna, lystra, 2lytt
Kristnu-Balken af Smålands-Lagen (Helsinge-Lagen)
Beläggen visas i källans ordning, inte kronologiskt. De kan avse olika betydelser och anger inte när ordet skapades.
Källor på den här sidan
- Språkbanken. (2025). SO 2009.
- Wiktionary / DBnary
- Synonymordboken
- FLEX
- Kelly
- Braxen
- Blingbring
- NEO
- Korsordsmaterial och godkända läsarsvar
- AKADEMISKA
- DN (1987)
- LÄSBART
- SKÖNLIT (1976)
- FOF (1992)
- SKÖNLITT (1999)
Om källor och urval
Alla datakällor och deras användning →
Innehållet hämtas automatiskt ur vårt importerade språkmaterial. Synonymgrupper och översättningar behåller sin egen indelning och har inte kopplats automatiskt till SO:s betydelser.
Tomma avsnitt utelämnas. Urval av former, meningar och korsordsfrågor görs med fasta regler, utan AI-skrivna förklaringar.