SVENSK ORDBOK

blände.

/blˈ̀ɛn.dˌə/

Vad betyder blände?

substantiv
  1. 1
    typ av starkt glänsande, sprött och ganska mjukt mineral

    som huvudsakligen består av enkla svavelföreningar

    ”arsenikblände” · ”hornblände”

    Fler nyanser och exempel

    ”pechblände”

    ”zinkblände”

Hur böjs blände?

Ett urval av böjningar av blände
BöjningGrammatisk form
~t ~nBöjningsuppgift

blände i korsord

6 bokstäver

Frågor där blände är svaret

Om korsordsträffarna

Ett urval av matchande frågor och svar. Ordlistematerial är inte bevis på förekomst i ett publicerat korsord. Äldre godkännande av användarsvar garanterar inte språklig korrekthet.

Ordets historia

Spår av blände i äldre språkbruk.

BELÄGG I KÄLLAN

sedan 1687

av tyska Blende med samma betydelse, till blenden ’blända, bedra (på grund av frånvaron av mineral)’

Beläggen visas i källans ordning, inte kronologiskt. De kan avse olika betydelser och anger inte när ordet skapades.

Källor på den här sidan

Om källor och urval

Alla datakällor och deras användning →

Innehållet hämtas automatiskt ur vårt importerade språkmaterial. Synonymgrupper och översättningar behåller sin egen indelning och har inte kopplats automatiskt till SO:s betydelser.

Tomma avsnitt utelämnas. Urval av former, meningar och korsordsfrågor görs med fasta regler, utan AI-skrivna förklaringar.