- smulig
- smuligare
- komparativ · plural · attributiv (före substantiv)
- smuligare
- bestämd · komparativ · singular · attributiv (före substantiv)
- (smuligt)?
- superlativ · adverbiell · predikativ (efter exempelvis är)
- smulig
- obestämd · positiv · utrum · singular · attributiv (före substantiv)
- smuligast
- superlativ · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- smuligt
- positiv · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- smuligaste
- superlativ · plural · attributiv (före substantiv)
- (smuligt)?
- komparativ · adverbiell · predikativ (efter exempelvis är)
- smuligaste
- bestämd · superlativ · singular · attributiv (före substantiv)
- smuligare
- komparativ · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- smuligast
- superlativ · plural · predikativ (efter exempelvis är)
- smulig
- positiv · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- smuliga
- positiv · plural · attributiv (före substantiv)
- smuligare
- obestämd · komparativ · neutrum · singular · attributiv (före substantiv)
- smuligare
- komparativ · plural · predikativ (efter exempelvis är)
- (smuligt)?
- positiv · adverbiell · predikativ (efter exempelvis är)
- smuligt
- obestämd · positiv · neutrum · singular · attributiv (före substantiv)
- smuligare
- komparativ · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- smuligast
- superlativ · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- smuliga
- bestämd · positiv · singular · attributiv (före substantiv)
- smuligare
- obestämd · komparativ · utrum · singular · attributiv (före substantiv)
- smuliga
- positiv · plural · predikativ (efter exempelvis är)