- offervillig
- offervilligaste
- superlativ · plural · attributiv (före substantiv)
- offervilliga
- bestämd · positiv · singular · attributiv (före substantiv)
- offervilligast
- superlativ · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- offervilligast
- superlativ · plural · predikativ (efter exempelvis är)
- offervilligast
- superlativ · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- (offervilligt)?
- superlativ · adverbiell · predikativ (efter exempelvis är)
- offervilligt
- positiv · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- offervilligare
- obestämd · komparativ · neutrum · singular · attributiv (före substantiv)
- offervilligare
- komparativ · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- offervilligare
- bestämd · komparativ · maskulin · singular · attributiv (före substantiv)
- offervilligt
- obestämd · positiv · neutrum · singular · attributiv (före substantiv)
- offervilliga
- positiv · plural · predikativ (efter exempelvis är)
- offervillig
- obestämd · positiv · utrum · singular · attributiv (före substantiv)
- offervilliga
- positiv · plural · attributiv (före substantiv)
- offervilligare
- komparativ · plural · predikativ (efter exempelvis är)
- offervilligare
- bestämd · komparativ · singular · attributiv (före substantiv)
- offervilligare
- komparativ · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- offervillige
- bestämd · positiv · maskulin · singular · attributiv (före substantiv)
- offervilligaste
- bestämd · superlativ · singular · attributiv (före substantiv)
- (offervilligt)?
- komparativ · adverbiell · predikativ (efter exempelvis är)
- (offervilligt)?
- positiv · adverbiell · predikativ (efter exempelvis är)
- offervilligare
- obestämd · komparativ · utrum · singular · attributiv (före substantiv)
- offervilligaste
- bestämd · superlativ · maskulin · singular · attributiv (före substantiv)
- offervilligare
- komparativ · plural · attributiv (före substantiv)
- offervillig
- positiv · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)