- övlig
- övligare
- obestämd · komparativ · neutrum · singular · attributiv (före substantiv)
- övligare
- komparativ · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- övligaste
- superlativ · plural · attributiv (före substantiv)
- (övligt)?
- positiv · adverbiell · predikativ (efter exempelvis är)
- övligare
- komparativ · plural · predikativ (efter exempelvis är)
- övligast
- superlativ · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- övligast
- superlativ · plural · predikativ (efter exempelvis är)
- övlige
- bestämd · positiv · maskulin · singular · attributiv (före substantiv)
- övligare
- komparativ · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- övliga
- bestämd · positiv · singular · attributiv (före substantiv)
- övligast
- superlativ · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- (övligt)?
- komparativ · adverbiell · predikativ (efter exempelvis är)
- (övligt)?
- superlativ · adverbiell · predikativ (efter exempelvis är)
- övliga
- positiv · plural · attributiv (före substantiv)
- övligare
- bestämd · komparativ · maskulin · singular · attributiv (före substantiv)
- övliga
- positiv · plural · predikativ (efter exempelvis är)
- övligare
- obestämd · komparativ · utrum · singular · attributiv (före substantiv)
- övligt
- obestämd · positiv · neutrum · singular · attributiv (före substantiv)
- övligaste
- bestämd · superlativ · maskulin · singular · attributiv (före substantiv)
- övligare
- komparativ · plural · attributiv (före substantiv)
- övlig
- obestämd · positiv · utrum · singular · attributiv (före substantiv)
- övligare
- bestämd · komparativ · singular · attributiv (före substantiv)
- övligt
- positiv · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- övligaste
- bestämd · superlativ · singular · attributiv (före substantiv)
- övlig
- positiv · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)