- vämjelig
- vämjeligast
- superlativ · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- vämjeligare
- obestämd · komparativ · neutrum · singular · attributiv (före substantiv)
- vämjeligare
- komparativ · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- vämjelig
- obestämd · positiv · utrum · singular · attributiv (före substantiv)
- vämjeliga
- bestämd · positiv · singular · attributiv (före substantiv)
- vämjeligare
- komparativ · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- vämjelig
- positiv · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- vämjeligare
- komparativ · plural · predikativ (efter exempelvis är)
- vämjeliga
- positiv · plural · attributiv (före substantiv)
- vämjeligare
- obestämd · komparativ · utrum · singular · attributiv (före substantiv)
- vämjeligare
- bestämd · komparativ · maskulin · singular · attributiv (före substantiv)
- vämjeligare
- bestämd · komparativ · singular · attributiv (före substantiv)
- vämjeligast
- superlativ · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- vämjeliga
- positiv · plural · predikativ (efter exempelvis är)
- (vämjeligt)?
- komparativ · adverbiell · predikativ (efter exempelvis är)
- vämjeligt
- positiv · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- vämjeligast
- superlativ · plural · predikativ (efter exempelvis är)
- vämjeligare
- komparativ · plural · attributiv (före substantiv)
- vämjelige
- bestämd · positiv · maskulin · singular · attributiv (före substantiv)
- vämjeligaste
- bestämd · superlativ · singular · attributiv (före substantiv)
- vämjeligaste
- superlativ · plural · attributiv (före substantiv)
- (vämjeligt)?
- superlativ · adverbiell · predikativ (efter exempelvis är)
- (vämjeligt)?
- positiv · adverbiell · predikativ (efter exempelvis är)
- vämjeligt
- obestämd · positiv · neutrum · singular · attributiv (före substantiv)
- vämjeligaste
- bestämd · superlativ · maskulin · singular · attributiv (före substantiv)