- stollig
- stollig
- obestämd · positiv · utrum · singular · attributiv (före substantiv)
- stolligare
- komparativ · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- stolligare
- bestämd · komparativ · singular · attributiv (före substantiv)
- stolligare
- komparativ · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- stolligt
- obestämd · positiv · neutrum · singular · attributiv (före substantiv)
- stollige
- bestämd · positiv · maskulin · singular · attributiv (före substantiv)
- (stolligt)?
- komparativ · adverbiell · predikativ (efter exempelvis är)
- stollig
- positiv · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- stolligare
- bestämd · komparativ · maskulin · singular · attributiv (före substantiv)
- stolliga
- bestämd · positiv · singular · attributiv (före substantiv)
- (stolligt)?
- superlativ · adverbiell · predikativ (efter exempelvis är)
- stolliga
- positiv · plural · attributiv (före substantiv)
- stolligare
- komparativ · plural · predikativ (efter exempelvis är)
- stolligare
- obestämd · komparativ · neutrum · singular · attributiv (före substantiv)
- stolligast
- superlativ · plural · predikativ (efter exempelvis är)
- (stolligt)?
- positiv · adverbiell · predikativ (efter exempelvis är)
- stolligast
- superlativ · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- stolligare
- obestämd · komparativ · utrum · singular · attributiv (före substantiv)
- stolligaste
- bestämd · superlativ · maskulin · singular · attributiv (före substantiv)
- stolligare
- komparativ · plural · attributiv (före substantiv)
- stolligt
- positiv · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- stolligaste
- bestämd · superlativ · singular · attributiv (före substantiv)
- stolliga
- positiv · plural · predikativ (efter exempelvis är)
- stolligaste
- superlativ · plural · attributiv (före substantiv)
- stolligast
- superlativ · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)