- slutlig
- slutligt
- obestämd · positiv · neutrum · singular · attributiv (före substantiv)
- slutligaste
- bestämd · superlativ · singular · attributiv (före substantiv)
- slutliga
- positiv · plural · attributiv (före substantiv)
- slutligast
- superlativ · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- slutligast
- superlativ · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- slutligen
- positiv · adverbiell · predikativ (efter exempelvis är)
- slutligare
- komparativ · plural · predikativ (efter exempelvis är)
- slutligaste
- bestämd · superlativ · maskulin · singular · attributiv (före substantiv)
- slutliga
- bestämd · positiv · singular · attributiv (före substantiv)
- slutligare
- komparativ · plural · attributiv (före substantiv)
- slutlig
- positiv · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- slutligast
- superlativ · plural · predikativ (efter exempelvis är)
- slutligare
- obestämd · komparativ · utrum · singular · attributiv (före substantiv)
- slutligare
- komparativ · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- slutligen
- komparativ · adverbiell · predikativ (efter exempelvis är)
- slutlige
- bestämd · positiv · maskulin · singular · attributiv (före substantiv)
- slutligare
- bestämd · komparativ · singular · attributiv (före substantiv)
- slutlig
- obestämd · positiv · utrum · singular · attributiv (före substantiv)
- slutligare
- komparativ · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- slutliga
- positiv · plural · predikativ (efter exempelvis är)
- slutligare
- bestämd · komparativ · maskulin · singular · attributiv (före substantiv)
- slutligare
- obestämd · komparativ · neutrum · singular · attributiv (före substantiv)
- slutligt
- positiv · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- slutligen
- superlativ · adverbiell · predikativ (efter exempelvis är)
- slutligaste
- superlativ · plural · attributiv (före substantiv)