- resolut
- resolut
- resolutare
- bestämd · komparativ · maskulin · singular · attributiv (före substantiv)
- resolutaste
- bestämd · superlativ · singular · attributiv (före substantiv)
- resolut
- komparativ · adverbiell · predikativ (efter exempelvis är)
- resolutare
- obestämd · komparativ · neutrum · singular · attributiv (före substantiv)
- resolutare
- komparativ · plural · attributiv (före substantiv)
- resolutast
- superlativ · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- resolutare
- bestämd · komparativ · singular · attributiv (före substantiv)
- resolutare
- komparativ · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- resolutaste
- bestämd · superlativ · maskulin · singular · attributiv (före substantiv)
- resolut
- positiv · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- resolutare
- komparativ · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- resolut
- obestämd · positiv · neutrum · singular · attributiv (före substantiv)
- resolutast
- superlativ · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- resolutare
- komparativ · plural · predikativ (efter exempelvis är)
- resolut
- superlativ · adverbiell · predikativ (efter exempelvis är)
- resolute
- bestämd · positiv · maskulin · singular · attributiv (före substantiv)
- resoluta
- positiv · plural · predikativ (efter exempelvis är)
- resolut
- positiv · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- resolutaste
- superlativ · plural · attributiv (före substantiv)
- resolutast
- superlativ · plural · predikativ (efter exempelvis är)
- resolut
- obestämd · positiv · utrum · singular · attributiv (före substantiv)
- resolutare
- obestämd · komparativ · utrum · singular · attributiv (före substantiv)
- resolut
- positiv · adverbiell · predikativ (efter exempelvis är)
- resoluta
- bestämd · positiv · singular · attributiv (före substantiv)
- resoluta
- positiv · plural · attributiv (före substantiv)
- resolut
- positiv
- resolutare
- komparativ
- resolutast
- superlativ