- präktig
- präktigare
- obestämd · komparativ · neutrum · singular · attributiv (före substantiv)
- präktigare
- bestämd · komparativ · maskulin · singular · attributiv (före substantiv)
- präktigare
- komparativ · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- präktigare
- komparativ · plural · attributiv (före substantiv)
- präktigare
- komparativ · plural · predikativ (efter exempelvis är)
- präktiga
- bestämd · positiv · singular · attributiv (före substantiv)
- präktigaste
- bestämd · superlativ · singular · attributiv (före substantiv)
- präktiga
- positiv · plural · attributiv (före substantiv)
- (präktigt)?
- positiv · adverbiell · predikativ (efter exempelvis är)
- (präktigt)?
- komparativ · adverbiell · predikativ (efter exempelvis är)
- präktigt
- positiv · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- präktig
- obestämd · positiv · utrum · singular · attributiv (före substantiv)
- (präktigt)?
- superlativ · adverbiell · predikativ (efter exempelvis är)
- präktigare
- obestämd · komparativ · utrum · singular · attributiv (före substantiv)
- präktigt
- obestämd · positiv · neutrum · singular · attributiv (före substantiv)
- präktigare
- komparativ · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- präktigaste
- bestämd · superlativ · maskulin · singular · attributiv (före substantiv)
- präktigast
- superlativ · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- präktige
- bestämd · positiv · maskulin · singular · attributiv (före substantiv)
- präktigast
- superlativ · plural · predikativ (efter exempelvis är)
- präktigaste
- superlativ · plural · attributiv (före substantiv)
- präktig
- positiv · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- präktiga
- positiv · plural · predikativ (efter exempelvis är)
- präktigast
- superlativ · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- präktigare
- bestämd · komparativ · singular · attributiv (före substantiv)