- otrolig
- otroligare
- obestämd · komparativ · utrum · singular · attributiv (före substantiv)
- otroligt
- positiv · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- otrolig
- obestämd · positiv · utrum · singular · attributiv (före substantiv)
- otroliga
- positiv · plural · predikativ (efter exempelvis är)
- otroligare
- komparativ · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- otroligare
- bestämd · komparativ · maskulin · singular · attributiv (före substantiv)
- otroligt
- obestämd · positiv · neutrum · singular · attributiv (före substantiv)
- otroligare
- komparativ · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- otroligt
- komparativ · adverbiell · predikativ (efter exempelvis är)
- otroliga
- bestämd · positiv · singular · attributiv (före substantiv)
- otroligare
- obestämd · komparativ · neutrum · singular · attributiv (före substantiv)
- otroligaste
- bestämd · superlativ · maskulin · singular · attributiv (före substantiv)
- otroligast
- superlativ · plural · predikativ (efter exempelvis är)
- otroligt
- positiv · adverbiell · predikativ (efter exempelvis är)
- otroligt
- superlativ · adverbiell · predikativ (efter exempelvis är)
- otroligare
- bestämd · komparativ · singular · attributiv (före substantiv)
- otroliga
- positiv · plural · attributiv (före substantiv)
- otroligare
- komparativ · plural · predikativ (efter exempelvis är)
- otrolig
- positiv · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- otroligaste
- bestämd · superlativ · singular · attributiv (före substantiv)
- otroligaste
- superlativ · plural · attributiv (före substantiv)
- otroligast
- superlativ · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- otroligast
- superlativ · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- otrolige
- bestämd · positiv · maskulin · singular · attributiv (före substantiv)
- otroligare
- komparativ · plural · attributiv (före substantiv)