- otrevlig
- otrevligare
- komparativ · plural · predikativ (efter exempelvis är)
- otrevligast
- superlativ · plural · predikativ (efter exempelvis är)
- otrevlig
- obestämd · positiv · utrum · singular · attributiv (före substantiv)
- otrevliga
- positiv · plural · attributiv (före substantiv)
- otrevlige
- bestämd · positiv · maskulin · singular · attributiv (före substantiv)
- otrevligare
- bestämd · komparativ · singular · attributiv (före substantiv)
- otrevligt
- positiv · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- otrevligare
- komparativ · plural · attributiv (före substantiv)
- otrevligaste
- superlativ · plural · attributiv (före substantiv)
- otrevligaste
- bestämd · superlativ · maskulin · singular · attributiv (före substantiv)
- otrevligare
- komparativ · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- otrevligare
- bestämd · komparativ · maskulin · singular · attributiv (före substantiv)
- otrevligt
- superlativ · adverbiell · predikativ (efter exempelvis är)
- otrevlig
- positiv · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- otrevligt
- komparativ · adverbiell · predikativ (efter exempelvis är)
- otrevligt
- obestämd · positiv · neutrum · singular · attributiv (före substantiv)
- otrevligast
- superlativ · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- otrevligast
- superlativ · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- otrevligare
- obestämd · komparativ · neutrum · singular · attributiv (före substantiv)
- otrevligare
- komparativ · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- otrevligare
- obestämd · komparativ · utrum · singular · attributiv (före substantiv)
- otrevliga
- bestämd · positiv · singular · attributiv (före substantiv)
- otrevliga
- positiv · plural · predikativ (efter exempelvis är)
- otrevligt
- positiv · adverbiell · predikativ (efter exempelvis är)
- otrevligaste
- bestämd · superlativ · singular · attributiv (före substantiv)