- oerfaren
- (oerfaret)?
- superlativ · adverbiell · predikativ (efter exempelvis är)
- oerfarnare
- obestämd · komparativ · neutrum · singular · attributiv (före substantiv)
- oerfarnaste
- bestämd · superlativ · singular · attributiv (före substantiv)
- oerfarnare
- bestämd · komparativ · singular · attributiv (före substantiv)
- oerfaren
- positiv · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- (oerfaret)?
- positiv · adverbiell · predikativ (efter exempelvis är)
- oerfarnast
- superlativ · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- oerfarna
- positiv · plural · predikativ (efter exempelvis är)
- oerfarnaste
- superlativ · plural · attributiv (före substantiv)
- oerfarna
- positiv · plural · attributiv (före substantiv)
- oerfarnare
- komparativ · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- oerfarnare
- bestämd · komparativ · maskulin · singular · attributiv (före substantiv)
- oerfarna
- bestämd · positiv · singular · attributiv (före substantiv)
- oerfarnare
- komparativ · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- oerfaren
- obestämd · positiv · utrum · singular · attributiv (före substantiv)
- oerfarnare
- obestämd · komparativ · utrum · singular · attributiv (före substantiv)
- oerfaret
- positiv · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- oerfarnare
- komparativ · plural · predikativ (efter exempelvis är)
- oerfaret
- obestämd · positiv · neutrum · singular · attributiv (före substantiv)
- oerfarnaste
- bestämd · superlativ · maskulin · singular · attributiv (före substantiv)
- oerfarnare
- komparativ · plural · attributiv (före substantiv)
- oerfarnast
- superlativ · plural · predikativ (efter exempelvis är)
- oerfarne
- bestämd · positiv · maskulin · singular · attributiv (före substantiv)
- oerfarnast
- superlativ · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- (oerfaret)?
- komparativ · adverbiell · predikativ (efter exempelvis är)