- oblat
- oblat
- oblata
- positiv · plural · predikativ (efter exempelvis är)
- (oblat)?
- positiv · adverbiell · predikativ (efter exempelvis är)
- (oblat)?
- positiv · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- oblatare
- obestämd · komparativ · utrum · singular · attributiv (före substantiv)
- oblatast
- superlativ · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- oblatare
- komparativ · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- oblata
- positiv · plural · attributiv (före substantiv)
- oblatare
- bestämd · komparativ · singular · attributiv (före substantiv)
- (oblat)?
- superlativ · adverbiell · predikativ (efter exempelvis är)
- oblatare
- komparativ · plural · attributiv (före substantiv)
- oblataste
- superlativ · plural · attributiv (före substantiv)
- oblat
- obestämd · positiv · utrum · singular · attributiv (före substantiv)
- oblatare
- komparativ · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- oblataste
- bestämd · superlativ · singular · attributiv (före substantiv)
- oblat
- positiv · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- oblatare
- obestämd · komparativ · neutrum · singular · attributiv (före substantiv)
- oblata
- bestämd · positiv · singular · attributiv (före substantiv)
- oblatare
- komparativ · plural · predikativ (efter exempelvis är)
- (oblat)?
- obestämd · positiv · neutrum · singular · attributiv (före substantiv)
- oblatast
- superlativ · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- (oblat)?
- komparativ · adverbiell · predikativ (efter exempelvis är)
- oblatast
- superlativ · plural · predikativ (efter exempelvis är)
- oblaters
- genitiv · obestämd · utrum · plural
- oblaterna
- grundform · bestämd · utrum · plural
- oblat
- grundform · obestämd · utrum · singular
- oblats
- genitiv · obestämd · utrum · singular
- oblaternas
- genitiv · bestämd · utrum · plural
- oblatens
- genitiv · bestämd · utrum · singular
- oblaten
- grundform · bestämd · utrum · singular
- oblater
- grundform · obestämd · utrum · plural