- oåtkomlig
- oåtkomlige
- bestämd · positiv · maskulin · singular · attributiv (före substantiv)
- oåtkomlig
- obestämd · positiv · utrum · singular · attributiv (före substantiv)
- oåtkomligare
- bestämd · komparativ · maskulin · singular · attributiv (före substantiv)
- oåtkomligt
- obestämd · positiv · neutrum · singular · attributiv (före substantiv)
- oåtkomligast
- superlativ · plural · predikativ (efter exempelvis är)
- oåtkomligaste
- bestämd · superlativ · maskulin · singular · attributiv (före substantiv)
- oåtkomligaste
- bestämd · superlativ · singular · attributiv (före substantiv)
- oåtkomligast
- superlativ · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- oåtkomligare
- komparativ · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- (oåtkomligt)?
- superlativ · adverbiell · predikativ (efter exempelvis är)
- oåtkomligaste
- superlativ · plural · attributiv (före substantiv)
- oåtkomligast
- superlativ · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- oåtkomligare
- komparativ · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- oåtkomlig
- positiv · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- (oåtkomligt)?
- komparativ · adverbiell · predikativ (efter exempelvis är)
- oåtkomliga
- positiv · plural · predikativ (efter exempelvis är)
- oåtkomligare
- bestämd · komparativ · singular · attributiv (före substantiv)
- oåtkomliga
- positiv · plural · attributiv (före substantiv)
- oåtkomligt
- positiv · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- (oåtkomligt)?
- positiv · adverbiell · predikativ (efter exempelvis är)
- oåtkomligare
- komparativ · plural · attributiv (före substantiv)
- oåtkomligare
- obestämd · komparativ · utrum · singular · attributiv (före substantiv)
- oåtkomligare
- komparativ · plural · predikativ (efter exempelvis är)
- oåtkomligare
- obestämd · komparativ · neutrum · singular · attributiv (före substantiv)
- oåtkomliga
- bestämd · positiv · singular · attributiv (före substantiv)