- krass
- krassa
- positiv · plural · predikativ (efter exempelvis är)
- krasse
- bestämd · positiv · maskulin · singular · attributiv (före substantiv)
- krassare
- obestämd · komparativ · utrum · singular · attributiv (före substantiv)
- krassare
- bestämd · komparativ · maskulin · singular · attributiv (före substantiv)
- (krasst)?
- komparativ · adverbiell · predikativ (efter exempelvis är)
- krasst
- obestämd · positiv · neutrum · singular · attributiv (före substantiv)
- krassaste
- bestämd · superlativ · maskulin · singular · attributiv (före substantiv)
- krasst
- positiv · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- krassa
- positiv · plural · attributiv (före substantiv)
- krassast
- superlativ · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- krassare
- komparativ · plural · predikativ (efter exempelvis är)
- krassare
- bestämd · komparativ · singular · attributiv (före substantiv)
- krassaste
- bestämd · superlativ · singular · attributiv (före substantiv)
- (krasst)?
- superlativ · adverbiell · predikativ (efter exempelvis är)
- krass
- obestämd · positiv · utrum · singular · attributiv (före substantiv)
- krassa
- bestämd · positiv · singular · attributiv (före substantiv)
- krassast
- superlativ · plural · predikativ (efter exempelvis är)
- (krasst)?
- positiv · adverbiell · predikativ (efter exempelvis är)
- krassare
- komparativ · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- krassare
- obestämd · komparativ · neutrum · singular · attributiv (före substantiv)
- krassare
- komparativ · plural · attributiv (före substantiv)
- krassare
- komparativ · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- krassast
- superlativ · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- krassaste
- superlativ · plural · attributiv (före substantiv)
- krass
- positiv · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)