- kongruent
- kongruent
- kongruentare
- komparativ · plural · attributiv (före substantiv)
- kongruentare
- bestämd · komparativ · maskulin · singular · attributiv (före substantiv)
- kongruent
- obestämd · positiv · neutrum · singular · attributiv (före substantiv)
- kongruentaste
- bestämd · superlativ · maskulin · singular · attributiv (före substantiv)
- (kongruent)?
- komparativ · adverbiell · predikativ (efter exempelvis är)
- kongruentare
- bestämd · komparativ · singular · attributiv (före substantiv)
- kongruent
- positiv · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- kongruente
- bestämd · positiv · maskulin · singular · attributiv (före substantiv)
- kongruentaste
- bestämd · superlativ · singular · attributiv (före substantiv)
- kongruentare
- komparativ · plural · predikativ (efter exempelvis är)
- kongruenta
- bestämd · positiv · singular · attributiv (före substantiv)
- kongruentast
- superlativ · plural · predikativ (efter exempelvis är)
- kongruentare
- komparativ · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- kongruent
- obestämd · positiv · utrum · singular · attributiv (före substantiv)
- (kongruent)?
- positiv · adverbiell · predikativ (efter exempelvis är)
- kongruent
- positiv · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- kongruentare
- obestämd · komparativ · utrum · singular · attributiv (före substantiv)
- kongruentaste
- superlativ · plural · attributiv (före substantiv)
- kongruentare
- komparativ · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- kongruenta
- positiv · plural · attributiv (före substantiv)
- kongruentast
- superlativ · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- kongruenta
- positiv · plural · predikativ (efter exempelvis är)
- (kongruent)?
- superlativ · adverbiell · predikativ (efter exempelvis är)
- kongruentare
- obestämd · komparativ · neutrum · singular · attributiv (före substantiv)
- kongruentast
- superlativ · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)