- komplementär
- komplementär
- komplementära
- bestämd · positiv · singular · attributiv (före substantiv)
- komplementärt
- positiv · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- komplementärast
- superlativ · plural · predikativ (efter exempelvis är)
- komplementärast
- superlativ · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- (komplementärt)?
- komparativ · adverbiell · predikativ (efter exempelvis är)
- komplementärare
- komparativ · plural · attributiv (före substantiv)
- komplementäraste
- bestämd · superlativ · singular · attributiv (före substantiv)
- komplementär
- positiv · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- komplementära
- positiv · plural · attributiv (före substantiv)
- komplementärare
- komparativ · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- komplementärare
- obestämd · komparativ · utrum · singular · attributiv (före substantiv)
- komplementärare
- komparativ · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- komplementäraste
- superlativ · plural · attributiv (före substantiv)
- komplementära
- positiv · plural · predikativ (efter exempelvis är)
- komplementärare
- bestämd · komparativ · singular · attributiv (före substantiv)
- komplementärt
- obestämd · positiv · neutrum · singular · attributiv (före substantiv)
- (komplementärt)?
- positiv · adverbiell · predikativ (efter exempelvis är)
- komplementärare
- obestämd · komparativ · neutrum · singular · attributiv (före substantiv)
- komplementärare
- komparativ · plural · predikativ (efter exempelvis är)
- (komplementärt)?
- superlativ · adverbiell · predikativ (efter exempelvis är)
- komplementär
- obestämd · positiv · utrum · singular · attributiv (före substantiv)
- komplementärast
- superlativ · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- komplementärs
- genitiv · obestämd · utrum · singular
- komplementären
- grundform · bestämd · utrum · singular
- komplementär
- grundform · obestämd · utrum · singular
- komplementärers
- genitiv · obestämd · utrum · plural
- komplementärerna
- grundform · bestämd · utrum · plural
- komplementärer
- grundform · obestämd · utrum · plural
- komplementärernas
- genitiv · bestämd · utrum · plural
- komplementärens
- genitiv · bestämd · utrum · singular