- förlägen
- förlägnare
- obestämd · komparativ · utrum · singular · attributiv (före substantiv)
- (förläget)?
- superlativ · adverbiell · predikativ (efter exempelvis är)
- förlägna
- positiv · plural · predikativ (efter exempelvis är)
- förlägnast
- superlativ · plural · predikativ (efter exempelvis är)
- (förläget)?
- positiv · adverbiell · predikativ (efter exempelvis är)
- (förläget)?
- komparativ · adverbiell · predikativ (efter exempelvis är)
- förläget
- obestämd · positiv · neutrum · singular · attributiv (före substantiv)
- förlägnaste
- superlativ · plural · attributiv (före substantiv)
- förlägne
- bestämd · positiv · maskulin · singular · attributiv (före substantiv)
- förlägnast
- superlativ · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- förlägnast
- superlativ · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- förläget
- positiv · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- förlägnare
- bestämd · komparativ · singular · attributiv (före substantiv)
- förlägnaste
- bestämd · superlativ · singular · attributiv (före substantiv)
- förlägna
- positiv · plural · attributiv (före substantiv)
- förlägnare
- komparativ · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- förlägna
- bestämd · positiv · singular · attributiv (före substantiv)
- förlägnare
- komparativ · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- förlägnaste
- bestämd · superlativ · maskulin · singular · attributiv (före substantiv)
- förlägnare
- obestämd · komparativ · neutrum · singular · attributiv (före substantiv)
- förlägen
- positiv · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- förlägnare
- bestämd · komparativ · maskulin · singular · attributiv (före substantiv)
- förlägnare
- komparativ · plural · predikativ (efter exempelvis är)
- förlägen
- obestämd · positiv · utrum · singular · attributiv (före substantiv)
- förlägnare
- komparativ · plural · attributiv (före substantiv)