- äventyrlig
- äventyrligt
- obestämd · positiv · neutrum · singular · attributiv (före substantiv)
- äventyrligaste
- bestämd · superlativ · maskulin · singular · attributiv (före substantiv)
- äventyrligare
- obestämd · komparativ · utrum · singular · attributiv (före substantiv)
- äventyrlig
- positiv · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- äventyrligare
- obestämd · komparativ · neutrum · singular · attributiv (före substantiv)
- äventyrligast
- superlativ · plural · predikativ (efter exempelvis är)
- äventyrligare
- bestämd · komparativ · singular · attributiv (före substantiv)
- äventyrligt
- positiv · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- äventyrligast
- superlativ · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- äventyrligaste
- superlativ · plural · attributiv (före substantiv)
- äventyrligt
- komparativ · adverbiell · predikativ (efter exempelvis är)
- äventyrliga
- positiv · plural · attributiv (före substantiv)
- äventyrliga
- bestämd · positiv · singular · attributiv (före substantiv)
- äventyrligast
- superlativ · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- äventyrligare
- komparativ · plural · predikativ (efter exempelvis är)
- äventyrligare
- komparativ · plural · attributiv (före substantiv)
- äventyrligare
- komparativ · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- äventyrligaste
- bestämd · superlativ · singular · attributiv (före substantiv)
- äventyrligare
- bestämd · komparativ · maskulin · singular · attributiv (före substantiv)
- äventyrligare
- komparativ · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- äventyrligt
- positiv · adverbiell · predikativ (efter exempelvis är)
- äventyrligt
- superlativ · adverbiell · predikativ (efter exempelvis är)
- äventyrlig
- obestämd · positiv · utrum · singular · attributiv (före substantiv)
- äventyrlige
- bestämd · positiv · maskulin · singular · attributiv (före substantiv)
- äventyrliga
- positiv · plural · predikativ (efter exempelvis är)