SVENSK ORDBOK

vanför.

/vˈ̀ɑːn.fˌɶːr/

Vad betyder vanför?

adjektiv
  1. 1
    som har funktionshinder som ger rörelsesvårigheter

    ”vanföranstalt”

Synonymer till vanför

Se alla synonymer →

Grupperna följer materialets egen indelning, inte betydelsernas numrering.

Var används vanför mest?

Högst frekvens i romaner.

TexttypPer miljon ord
Romaner0,2
Tidningar0,0
Webbforum0,0
RELATIV ANVÄNDNINGPlats 239 576av 4 968 346 ordformer i FLEX
Mycket ovanligt0,1 per miljon i oviktat medel
ⓘ Om frekvensen

Värdena visar förekomster per miljon ord i tre texttyper. Staplarna jämförs med ordets högsta värde, inte som andelar av alla träffar. Rankningen bygger på ett oviktat medel; böjningar räknas separat.

Hur böjs vanför?

Ett urval av böjningar av vanför
BöjningGrammatisk form
vanförgrundform
vanförabestämd · positiv · singular · attributiv (före substantiv)
vanförebestämd · positiv · maskulin · singular · attributiv (före substantiv)
vanförtobestämd · positiv · neutrum · singular · attributiv (före substantiv)
(vanfört)?positiv · adverbiell · predikativ (efter exempelvis är)
Visa fler böjningsuppgifter
vanför
vanför
positiv · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
vanfört
obestämd · positiv · neutrum · singular · attributiv (före substantiv)
vanföre
bestämd · positiv · maskulin · singular · attributiv (före substantiv)
vanföra
bestämd · positiv · singular · attributiv (före substantiv)
vanföra
positiv · plural · attributiv (före substantiv)
vanföra
positiv · plural · predikativ (efter exempelvis är)
vanfört
positiv · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
(vanfört)?
positiv · adverbiell · predikativ (efter exempelvis är)
vanför
obestämd · positiv · utrum · singular · attributiv (före substantiv)

Urvalet prioriterar grundformer framför bland annat genitiv. Samma form kan ha flera grammatiska funktioner.

Vanför i en mening

Vanför och invalid var de vanligast förekommande beteckningarna under 1950-talet.
Så var han väl vanför dessutom, släpade ena benet efter sig.
Jag ser då ut som en vanför sågbock vilket brukar roa min omvärld ofantligt, särskilt när jag ska gå i trappor.
Visa fler exempel
Hon, som alltid haft en vanför kropp, hade fått öfverlefva de starka och arbetsdug-liga.
I sistnämnda fallet var hustrun vanför i 50-årsåldern och blev tidigt fattighjon.
Hon står dessutom antecknad som u.m enl. attest samt som vanför i mantalslängden.

Automatiskt urval ur meningsdatabasen. Källans etikett och eventuellt år återges. Exemplen är inte kopplade till en särskild betydelse.

Ordets historia

Spår av vanför i äldre språkbruk.

BELÄGG I KÄLLAN

sedan slutet av 1200-talet

fornsvenska vanför ’ur stånd att röra sig; orkeslös’; till van- och 5för

Westgöta-Lagen

Beläggen visas i källans ordning, inte kronologiskt. De kan avse olika betydelser och anger inte när ordet skapades.

Källor på den här sidan

Om källor och urval

Alla datakällor och deras användning →

Innehållet hämtas automatiskt ur vårt importerade språkmaterial. Synonymgrupper och översättningar behåller sin egen indelning och har inte kopplats automatiskt till SO:s betydelser.

Tomma avsnitt utelämnas. Urval av former, meningar och korsordsfrågor görs med fasta regler, utan AI-skrivna förklaringar.