SVENSK ORDBOK

utmärkthet.

/ˈ̀ʉːt.mærkt.hˌeːt/

Vad betyder utmärkthet?

Substantiv
  1. 1
    det att vara utmärkt

Var används utmärkthet mest?

Högst frekvens i romaner.

TexttypPer miljon ord
Romaner0,1
Tidningar0,0
Webbforum0,0
RELATIV ANVÄNDNINGPlats 429 634av 4 968 346 ordformer i FLEX
Mycket ovanligt0,0 per miljon i oviktat medel
ⓘ Om frekvensen

Värdena visar förekomster per miljon ord i tre texttyper. Staplarna jämförs med ordets högsta värde, inte som andelar av alla träffar. Rankningen bygger på ett oviktat medel; böjningar räknas separat.

Hur böjs utmärkthet?

Ett urval av böjningar av utmärkthet
BöjningGrammatisk form
utmärkthetgrundform
utmärkthetengrundform · bestämd · utrum
utmärkthetensgenitiv · bestämd · utrum
utmärkthetsgenitiv · obestämd · utrum
Visa fler böjningsuppgifter
utmärkthet
utmärkthet
grundform · obestämd · utrum
utmärkthetens
genitiv · bestämd · utrum
utmärktheten
grundform · bestämd · utrum
utmärkthets
genitiv · obestämd · utrum

Urvalet prioriterar grundformer framför bland annat genitiv. Samma form kan ha flera grammatiska funktioner.

Utmärkthet i en mening

Vi var ju en sån sammansvetsad familj, vi borde ju veta åtminstone nånting om varann, frånsett vår utmärkthet.

Automatiskt urval ur meningsdatabasen. Källans etikett och eventuellt år återges. Exemplen är inte kopplade till en särskild betydelse.

Källor på den här sidan

Om källor och urval

Alla datakällor och deras användning →

Innehållet hämtas automatiskt ur vårt importerade språkmaterial. Synonymgrupper och översättningar behåller sin egen indelning och har inte kopplats automatiskt till SO:s betydelser.

Tomma avsnitt utelämnas. Urval av former, meningar och korsordsfrågor görs med fasta regler, utan AI-skrivna förklaringar.