SVENSK ORDBOK

urskulda sig.

Se böjningar ↓

Vad betyder urskulda sig?

verb
  1. 1
    försvara sig genom att anföra förmildrande omständigheter

    ”han urskuldade sig med att han inte kände till den nya bestämmelsen”

Hur böjs urskulda sig?

Ett urval av böjningar av urskulda sig
BöjningGrammatisk form
urskuldade urskuldatBöjningsuppgift

Urskulda sig i en mening

S. försöker urskulda sig, säger att hon inte tänkte sig för, att hon gjorde det omedvetet, som ett djur som försvarar sig.
Under ruset kan man urskulda sig och det blir acceptabelt att göra saker som man inte kan tänka sig att göra i nyktert tillstånd.
Adam Heemstra fann det lite rörande att de tunga bönderna och de stadiga mororna ständigt och jämt måste urskulda sig för sig själva och varandra.
Visa fler exempel
Percy Barnevik försöker inte på något sätt urskulda sig med att han ändå försökte vara en bra pappa eller något liknande.
Att han inte sett mer än … kan tolkas som att han vill urskulda sig och att han såg sig som oskyldig till det som sedan hände.
Aldrig mer vill jag vara tvungen att höra något sådant i mitt kök ! Dottern försökte urskulda sig, men modern var benhård på att man aldrig skall skoja med dem som inte kan försvara sig.

Automatiskt urval ur meningsdatabasen. Källans etikett och eventuellt år återges. Exemplen är inte kopplade till en särskild betydelse.

Ordets historia

Spår av urskulda sig i äldre språkbruk.

BELÄGG I KÄLLAN

sedan 1626

Beläggen visas i källans ordning, inte kronologiskt. De kan avse olika betydelser och anger inte när ordet skapades.

Källor på den här sidan

Om källor och urval

Alla datakällor och deras användning →

Innehållet hämtas automatiskt ur vårt importerade språkmaterial. Synonymgrupper och översättningar behåller sin egen indelning och har inte kopplats automatiskt till SO:s betydelser.

Tomma avsnitt utelämnas. Urval av former, meningar och korsordsfrågor görs med fasta regler, utan AI-skrivna förklaringar.