uppbära.
Vad betyder uppbära?
- 1(regelbundet) ta emot
pengar etcetera; ofta som rättighet
”uppbära pension”
Fler nyanser och exempel
även med avs. på annat än pengar
”han fick uppbära klander för sin glömska”
Synonymer till uppbära
Synonymgrupp 2
Grupperna följer materialets egen indelning, inte betydelsernas numrering.
Var används uppbära mest?
Högst frekvens i webbforum.
ⓘ Om frekvensen
Värdena visar förekomster per miljon ord i tre texttyper. Staplarna jämförs med ordets högsta värde, inte som andelar av alla träffar. Rankningen bygger på ett oviktat medel; böjningar räknas separat.
Hur böjs uppbära?
| Böjning | Grammatisk form |
|---|---|
| uppbära | grundform |
| uppbäras | infinitiv · passiv |
| uppbar | preteritum · aktiv |
| uppbars | preteritum · passiv |
| uppburit | supinum · aktiv |
| uppburits | supinum · passiv |
Visa fler böjningsuppgifter
- uppbära
- uppbar
- preteritum · aktiv
- uppbärande
- passiv
- uppburit
- supinum · aktiv
- uppbäres
- presens · passiv
- uppbär
- aktiv
- uppbärande
- aktiv
- uppburits
- supinum · passiv
- uppburen
- passiv
- uppbär
- presens · aktiv
- uppbära
- infinitiv · aktiv
- uppbäras
- infinitiv · passiv
- uppbars
- preteritum · passiv
- uppburen
- aktiv
Urvalet prioriterar grundformer framför bland annat genitiv. Samma form kan ha flera grammatiska funktioner.
Uppbära i en mening
Med Åkes död 1510 synes dock Rumlaborgs län definitivt ha kommit under fataburen, och i november har Per Svenske kunnat uppbära skatten i Tveta härad för Svantes räkning.
Somliga ungdomar skulle gladeligen uppbära bidrag till sin försörjning mot att de fick mer tid att ägna sig åt roliga hobbyer eller resor.
En korporation, som samlas hufvudsak-ligen för att titta på regeringens papper och uppbära arfvoden, måste till slut förlora folkets aktning.
Visa fler exempel
David Sonnino, talesman för demonstranterna, deklarerade att de romerska centurionerna inte kommer att kapitulera förrän de fått skriftligt på att de får fortsätta uppbära sold från turisterna.
I sin senmedeltida form var länsväsendet ett sätt för kungamakten att belöna personer som verkade i dess tjänst genom att till dem delegera rättigheten att uppbära skatter.
Avsikten är att områdena med tiden skall uppbära sådant skydd, se prop.
Automatiskt urval ur meningsdatabasen. Källans etikett och eventuellt år återges. Exemplen är inte kopplade till en särskild betydelse.
Ordets historia
Spår av uppbära i äldre språkbruk.
sedan slutet av 1200-talet
fornsvenska upbära
Westgöta-Lagen
Beläggen visas i källans ordning, inte kronologiskt. De kan avse olika betydelser och anger inte när ordet skapades.
Källor på den här sidan
- Språkbanken. (2025). SO 2009.
- Wiktionary / DBnary
- Synonymordboken
- FLEX
- Kelly
- Braxen
- Blingbring
- AKADEMISKA
- DN (1987)
- SKÖNLITT
- WEBBNYHETER (2012)
Om källor och urval
Alla datakällor och deras användning →
Innehållet hämtas automatiskt ur vårt importerade språkmaterial. Synonymgrupper och översättningar behåller sin egen indelning och har inte kopplats automatiskt till SO:s betydelser.
Tomma avsnitt utelämnas. Urval av former, meningar och korsordsfrågor görs med fasta regler, utan AI-skrivna förklaringar.