SVENSK ORDBOK

ströppling.

/strˈ̀ø.plˌɪŋ/

Vad betyder ströppling?

Substantiv
  1. 1
    det att ströppla

Hur böjs ströppling?

Ett urval av böjningar av ströppling
BöjningGrammatisk form
ströpplinggrundform
ströpplingengrundform · bestämd · utrum
ströpplingensgenitiv · bestämd · utrum
ströpplingsgenitiv · obestämd · utrum
Visa fler böjningsuppgifter
ströppling
ströppling
grundform · obestämd · utrum
ströpplingen
grundform · bestämd · utrum
ströpplings
genitiv · obestämd · utrum
ströpplingens
genitiv · bestämd · utrum

Urvalet prioriterar grundformer framför bland annat genitiv. Samma form kan ha flera grammatiska funktioner.

Källor på den här sidan

Om källor och urval

Alla datakällor och deras användning →

Innehållet hämtas automatiskt ur vårt importerade språkmaterial. Synonymgrupper och översättningar behåller sin egen indelning och har inte kopplats automatiskt till SO:s betydelser.

Tomma avsnitt utelämnas. Urval av former, meningar och korsordsfrågor görs med fasta regler, utan AI-skrivna förklaringar.