SVENSK ORDBOK

störta sig.

Vad betyder störta sig?

verb
  1. 1
    förflytta sig snabbt och häftigt

    ”alla störtade sig ut för att få se en skymt av kungen”

    Fler nyanser och exempel

    ofta med innebörd av överfall

    ”det sårade djuret störtade sig över honom”

Hur böjs störta sig?

Ett urval av böjningar av störta sig
BöjningGrammatisk form
störtade störtatBöjningsuppgift

Störta sig i en mening

Förvånade barn kunde se vinterns prudentlige morbror ta av sig kavaj och väst för att slå kullerbyttor i gräset, störta sig i vattnet med indiantjut eller dra på sig overallen för att snickra på utedasset.
Kanske gör hon det, kanske är hon osäker och på sin vakt, fastän hon har beslutat sig för att störta sig ut i förtröstan.
Flodens vatten ser ut att vilt vilja störta sig ut i mörkret och Kristusfiguren med sitt kors avporträtteras i lidandets stund under Golgatavandringen.
Visa fler exempel
Då fick Jan störta sig hem över Atlanten för att vid mammas sida rädda pappas arv.
De ville störta sig öfver oss, som kommo för att hjälpa dem, och de skreko : » Kom inte hit !
Ett svart hål hotade att öppna sig i marken framför henne som det bara var att störta sig ner i och omkomma.

Automatiskt urval ur meningsdatabasen. Källans etikett och eventuellt år återges. Exemplen är inte kopplade till en särskild betydelse.

Ordets historia

Spår av störta sig i äldre språkbruk.

BELÄGG I KÄLLAN

sedan 1561

Beläggen visas i källans ordning, inte kronologiskt. De kan avse olika betydelser och anger inte när ordet skapades.

Källor på den här sidan

Om källor och urval

Alla datakällor och deras användning →

Innehållet hämtas automatiskt ur vårt importerade språkmaterial. Synonymgrupper och översättningar behåller sin egen indelning och har inte kopplats automatiskt till SO:s betydelser.

Tomma avsnitt utelämnas. Urval av former, meningar och korsordsfrågor görs med fasta regler, utan AI-skrivna förklaringar.