SVENSK ORDBOK

språkkänsla.

/sprˈ̀oːk.ɕˌɛn.sla/

Vad betyder språkkänsla?

substantiv
  1. 1
    intuitiv känsla för rätt och fel i (det egna) språket

    inklusive stilistiska nyanser med mera

    ”det viktigaste för en översättare är att ha språkkänsla

Var används språkkänsla mest?

Högst frekvens i webbforum.

TexttypPer miljon ord
Romaner0,1
Tidningar0,2
Webbforum0,2
RELATIV ANVÄNDNINGPlats 135 125av 4 968 346 ordformer i FLEX
Ovanligt0,2 per miljon i oviktat medel
ⓘ Om frekvensen

Värdena visar förekomster per miljon ord i tre texttyper. Staplarna jämförs med ordets högsta värde, inte som andelar av alla träffar. Rankningen bygger på ett oviktat medel; böjningar räknas separat.

Hur böjs språkkänsla?

Ett urval av böjningar av språkkänsla
BöjningGrammatisk form
språkkänslagrundform
språkkänslangrundform · bestämd · utrum
språkkänslansgenitiv · bestämd · utrum
språkkänslasgenitiv · obestämd · utrum
Visa fler böjningsuppgifter
språkkänsla
språkkänslan
grundform · bestämd · utrum
språkkänsla
grundform · obestämd · utrum
språkkänslas
genitiv · obestämd · utrum
språkkänslans
genitiv · bestämd · utrum

Urvalet prioriterar grundformer framför bland annat genitiv. Samma form kan ha flera grammatiska funktioner.

Språkkänsla i en mening

Här har jag använt min språkkänsla samt etymologiska uppgifter i Brylla ( 2004 ) som utgångspunkt.
Den helige Xaviers kräva -- eller vilken lärdomslund som än må ha fått äran att kläcka dig -- har uppenbarligen inte åsamkat dig -- eller åtminstone din språkkänsla -- någon bestående skada.
Hon blev en av 1980-talets stora och i det hon skrev fanns en dunkel obeveklighet och en rå och ekvilibristisk språkkänsla.
Visa fler exempel
Som grund för denna indelning har jag dels använt min egen språkkänsla, dels uppgifter om när olika namn har varit som vanligast ( i Brylla 2004, samt SCB 2010a, 2010c ).
När språknormer ses som grundade i det socialt accepterade bruket blir språkkänsla en viktig faktor i normfrågor.
Margareta Westman ( 1984:240 ) beskriver språkkänsla som språkbrukares uppfattning om vad som är rätt och vad som är fel, eller om vad som går an och vad som icke går an.

Automatiskt urval ur meningsdatabasen. Källans etikett och eventuellt år återges. Exemplen är inte kopplade till en särskild betydelse.

Ordets historia

Spår av språkkänsla i äldre språkbruk.

BELÄGG I KÄLLAN

sedan 1829

Beläggen visas i källans ordning, inte kronologiskt. De kan avse olika betydelser och anger inte när ordet skapades.

Källor på den här sidan

Om källor och urval

Alla datakällor och deras användning →

Innehållet hämtas automatiskt ur vårt importerade språkmaterial. Synonymgrupper och översättningar behåller sin egen indelning och har inte kopplats automatiskt till SO:s betydelser.

Tomma avsnitt utelämnas. Urval av former, meningar och korsordsfrågor görs med fasta regler, utan AI-skrivna förklaringar.