SVENSK ORDBOK

solenn.

/so.lˈ́ɛn/

Se böjningar ↓Så används ordet ↓

Vad betyder solenn?

adjektiv

1
högtidlig och festlig
”han kreerades till hedersdoktor vid en solenn tillställning i konserthuset”

Synonymer till solenn

högtidlig ↗festlig ↗ståtlig ↗

Se alla synonymer →

Grupperna följer materialets egen indelning, inte betydelsernas numrering.

Var används solenn mest?

Högst frekvens i tidningar.

TexttypPer miljon ord

Romaner0,0

Tidningar0,0

Webbforum0,0

RELATIV ANVÄNDNINGPlats 962 671av 4 968 346 ordformer i FLEX

Mycket ovanligt0,0 per miljon i oviktat medel

ⓘ Om frekvensen

Värdena visar förekomster per miljon ord i tre texttyper. Staplarna jämförs med ordets högsta värde, inte som andelar av alla träffar. Rankningen bygger på ett oviktat medel; böjningar räknas separat.

Hur böjs solenn?

Ett urval av böjningar av solenn
Böjning	Grammatisk form
solenn	grundform
solenna	bestämd · positiv · singular · attributiv (före substantiv)
solenne	bestämd · positiv · maskulin · singular · attributiv (före substantiv)
solent	positiv · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
solennare	komparativ · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
solennast	superlativ · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)

Visa fler böjningsuppgifter

solenn
(solent)?: superlativ · adverbiell · predikativ (efter exempelvis är)
solennare: komparativ · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
solennare: komparativ · plural · predikativ (efter exempelvis är)
solennast: superlativ · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
solenna: bestämd · positiv · singular · attributiv (före substantiv)
solennare: komparativ · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
solennare: komparativ · plural · attributiv (före substantiv)
solent: positiv · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
solennast: superlativ · plural · predikativ (efter exempelvis är)
solenne: bestämd · positiv · maskulin · singular · attributiv (före substantiv)
solennare: bestämd · komparativ · singular · attributiv (före substantiv)
solennaste: bestämd · superlativ · maskulin · singular · attributiv (före substantiv)
solennaste: superlativ · plural · attributiv (före substantiv)
solenna: positiv · plural · attributiv (före substantiv)
solennare: obestämd · komparativ · neutrum · singular · attributiv (före substantiv)
(solent)?: positiv · adverbiell · predikativ (efter exempelvis är)
(solent)?: komparativ · adverbiell · predikativ (efter exempelvis är)
solent: obestämd · positiv · neutrum · singular · attributiv (före substantiv)
solenna: positiv · plural · predikativ (efter exempelvis är)
solenn: obestämd · positiv · utrum · singular · attributiv (före substantiv)
solennare: obestämd · komparativ · utrum · singular · attributiv (före substantiv)
solennast: superlativ · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
solenn: positiv · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
solennare: bestämd · komparativ · maskulin · singular · attributiv (före substantiv)
solennaste: bestämd · superlativ · singular · attributiv (före substantiv)

Urvalet prioriterar grundformer framför bland annat genitiv. Samma form kan ha flera grammatiska funktioner.

Ordets historia

Spår av solenn i äldre språkbruk.

BELÄGG I KÄLLAN

sedan 1625

av latin sol(l)enn´is, sol(l)em´nis ’årligen återkommande; högtidlig’; eventuellt till soll´us ’hel’ och ann´us ’år’

Beläggen visas i källans ordning, inte kronologiskt. De kan avse olika betydelser och anger inte när ordet skapades.

Källor på den här sidan

Om källor och urval

Alla datakällor och deras användning →

Innehållet hämtas automatiskt ur vårt importerade språkmaterial. Synonymgrupper och översättningar behåller sin egen indelning och har inte kopplats automatiskt till SO:s betydelser.

Tomma avsnitt utelämnas. Urval av former, meningar och korsordsfrågor görs med fasta regler, utan AI-skrivna förklaringar.