SVENSK ORDBOK

sketen.

/ɧˈ̀eː.tˌən/

Vad betyder sketen?

adjektiv
  1. 1
    usel

    ofta med tonvikt på lågt värde eller antal

    ”han hade bara en sketen hundralapp kvar”

Synonymer till sketen

Synonymgrupp 2

Se alla synonymer →

Grupperna följer materialets egen indelning, inte betydelsernas numrering.

Var används sketen mest?

Högst frekvens i webbforum.

TexttypPer miljon ord
Romaner0,3
Tidningar0,1
Webbforum3,4
RELATIV ANVÄNDNINGPlats 36 980av 4 968 346 ordformer i FLEX
Medelvanligt1,3 per miljon i oviktat medel
ⓘ Om frekvensen

Värdena visar förekomster per miljon ord i tre texttyper. Staplarna jämförs med ordets högsta värde, inte som andelar av alla träffar. Rankningen bygger på ett oviktat medel; böjningar räknas separat.

Hur böjs sketen?

Ett urval av böjningar av sketen
BöjningGrammatisk form
sketengrundform
sketetobestämd · positiv · neutrum · singular · attributiv (före substantiv)
sketnabestämd · positiv · singular · attributiv (före substantiv)
sketnebestämd · positiv · maskulin · singular · attributiv (före substantiv)
sketnarebestämd · komparativ · singular · attributiv (före substantiv)
sketnastsuperlativ · plural · predikativ (efter exempelvis är)
Visa fler böjningsuppgifter
sketen
sketnare
bestämd · komparativ · singular · attributiv (före substantiv)
sketet
obestämd · positiv · neutrum · singular · attributiv (före substantiv)
sketen
obestämd · positiv · utrum · singular · attributiv (före substantiv)
sketnare
komparativ · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
sketna
bestämd · positiv · singular · attributiv (före substantiv)
sketet
positiv · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
sketna
positiv · plural · predikativ (efter exempelvis är)
sketnaste
bestämd · superlativ · maskulin · singular · attributiv (före substantiv)
sketnast
superlativ · plural · predikativ (efter exempelvis är)
sketna
positiv · plural · attributiv (före substantiv)
sketnast
superlativ · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
sketnaste
superlativ · plural · attributiv (före substantiv)
sketne
bestämd · positiv · maskulin · singular · attributiv (före substantiv)
(sketet)?
komparativ · adverbiell · predikativ (efter exempelvis är)
sketnare
bestämd · komparativ · maskulin · singular · attributiv (före substantiv)
sketnare
obestämd · komparativ · neutrum · singular · attributiv (före substantiv)
sketnare
komparativ · plural · predikativ (efter exempelvis är)
sketen
positiv · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
sketnaste
bestämd · superlativ · singular · attributiv (före substantiv)
(sketet)?
positiv · adverbiell · predikativ (efter exempelvis är)
(sketet)?
superlativ · adverbiell · predikativ (efter exempelvis är)
sketnare
komparativ · plural · attributiv (före substantiv)
sketnast
superlativ · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
sketnare
obestämd · komparativ · utrum · singular · attributiv (före substantiv)
sketnare
komparativ · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)

Urvalet prioriterar grundformer framför bland annat genitiv. Samma form kan ha flera grammatiska funktioner.

Sketen i en mening

Inte för att den gett någon fångst att skryta med, inte en enda sketen borre hade han att ge Johan på förmiddagen.
En sketen bil på gatan, en dammig byrå med gamla tidningar i, en skrynklig skinnrock.
Det kan jag love er : int så mycket som en sketen ettöring ska jag be er om !
Visa fler exempel
Inga finesser, ingen lyx, inte ens en sketen frys.
" Det kan vara en liten sketen tjekistöverste i bästa fall ", föreslog Carl.
" Snövit " var en sketen affärsjurist och hantlangare åt Karl-Arne på hemmaplan, och " Vår Herre " var inte ens påtänkt !

Automatiskt urval ur meningsdatabasen. Källans etikett och eventuellt år återges. Exemplen är inte kopplade till en särskild betydelse.

Ordets historia

Spår av sketen i äldre språkbruk.

BELÄGG I KÄLLAN

sedan 1459 (i förbindelse med ett namn)

fornsvenska skitin ’nedsmutsad, orenad’; svenska dialektalt skit(t)en, sket(t)en; till skit

Stockholms Stads Jordebok 1420–1474

Beläggen visas i källans ordning, inte kronologiskt. De kan avse olika betydelser och anger inte när ordet skapades.

Källor på den här sidan

Om källor och urval

Alla datakällor och deras användning →

Innehållet hämtas automatiskt ur vårt importerade språkmaterial. Synonymgrupper och översättningar behåller sin egen indelning och har inte kopplats automatiskt till SO:s betydelser.

Tomma avsnitt utelämnas. Urval av former, meningar och korsordsfrågor görs med fasta regler, utan AI-skrivna förklaringar.