SVENSK ORDBOK

rutighet.

/rˈ̀ʉː.tɪ.hˌeːt/

Vad betyder rutighet?

Substantiv
  1. 1
    det att vara rutig

Hur böjs rutighet?

Ett urval av böjningar av rutighet
BöjningGrammatisk form
rutighetgrundform
rutighetengrundform · bestämd · utrum
rutighetensgenitiv · bestämd · utrum
rutighetsgenitiv · obestämd · utrum
Visa fler böjningsuppgifter
rutighet
rutighetens
genitiv · bestämd · utrum
rutigheten
grundform · bestämd · utrum
rutighets
genitiv · obestämd · utrum
rutighet
grundform · obestämd · utrum

Urvalet prioriterar grundformer framför bland annat genitiv. Samma form kan ha flera grammatiska funktioner.

Källor på den här sidan

Om källor och urval

Alla datakällor och deras användning →

Innehållet hämtas automatiskt ur vårt importerade språkmaterial. Synonymgrupper och översättningar behåller sin egen indelning och har inte kopplats automatiskt till SO:s betydelser.

Tomma avsnitt utelämnas. Urval av former, meningar och korsordsfrågor görs med fasta regler, utan AI-skrivna förklaringar.