reslig.
Vad betyder reslig?
- 1som har stor kroppslängd
och ofta gör ett ståtligt intryck; vanligen om person, särskilt man
”lagets reslige mittback” · ”hans resliga gestalt”
Fler nyanser och exempel
även om växt
”resliga tallar”
Synonymer till reslig
Synonymgrupp 1
Grupperna följer materialets egen indelning, inte betydelsernas numrering.
Motsatsord till reslig
Vilket motsatsord som passar beror på betydelsen.
Var används reslig mest?
Högst frekvens i romaner.
ⓘ Om frekvensen
Värdena visar förekomster per miljon ord i tre texttyper. Staplarna jämförs med ordets högsta värde, inte som andelar av alla träffar. Rankningen bygger på ett oviktat medel; böjningar räknas separat.
Hur böjs reslig?
| Böjning | Grammatisk form |
|---|---|
| reslig | grundform |
| resliga | positiv · plural · predikativ (efter exempelvis är) |
| reslige | bestämd · positiv · maskulin · singular · attributiv (före substantiv) |
| resligt | obestämd · positiv · neutrum · singular · attributiv (före substantiv) |
| resligare | komparativ · plural · predikativ (efter exempelvis är) |
| resligast | superlativ · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är) |
Visa fler böjningsuppgifter
- reslig
- (resligt)?
- komparativ · adverbiell · predikativ (efter exempelvis är)
- resligast
- superlativ · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- resligare
- komparativ · plural · predikativ (efter exempelvis är)
- resligare
- komparativ · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- resligt
- obestämd · positiv · neutrum · singular · attributiv (före substantiv)
- resligt
- positiv · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- resligare
- bestämd · komparativ · maskulin · singular · attributiv (före substantiv)
- resliga
- positiv · plural · predikativ (efter exempelvis är)
- resligare
- komparativ · plural · attributiv (före substantiv)
- (resligt)?
- superlativ · adverbiell · predikativ (efter exempelvis är)
- resligaste
- bestämd · superlativ · singular · attributiv (före substantiv)
- reslig
- positiv · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- resligare
- obestämd · komparativ · utrum · singular · attributiv (före substantiv)
- reslige
- bestämd · positiv · maskulin · singular · attributiv (före substantiv)
- resligast
- superlativ · plural · predikativ (efter exempelvis är)
- (resligt)?
- positiv · adverbiell · predikativ (efter exempelvis är)
- resligaste
- bestämd · superlativ · maskulin · singular · attributiv (före substantiv)
- resligast
- superlativ · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- resliga
- positiv · plural · attributiv (före substantiv)
- resligaste
- superlativ · plural · attributiv (före substantiv)
- resligare
- bestämd · komparativ · singular · attributiv (före substantiv)
- resligare
- komparativ · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
- reslig
- obestämd · positiv · utrum · singular · attributiv (före substantiv)
- resligare
- obestämd · komparativ · neutrum · singular · attributiv (före substantiv)
- resliga
- bestämd · positiv · singular · attributiv (före substantiv)
Urvalet prioriterar grundformer framför bland annat genitiv. Samma form kan ha flera grammatiska funktioner.
Reslig i en mening
Det var en bildmässigt tjusig familj med en bestämd och värdig mamma, en reslig pappa och två omsorgsfullt utsmyckade döttrar i 17-årsåldern.
" Den här är inte särskilt bekväm för en reslig man som ni, överste.
FURST NIKOLAJ är en sextifemårig, reslig och livlig man som verkar tjugofem år yngre.
Visa fler exempel
I detta sammanhang målar han ett självporträtt i form av en reslig, mycket mager men ändå kokett gestalt omgiven av ett par skelett.
Alen hvem kunde han vara, den andra, en reslig karl som stod vänd med ryggen åt Lewko ?
Under tisdagskvällen ställdes Rossoneri mot Sassuolo och en viss reslig svensk var en av första halvleks förgrundsgestalter.
Automatiskt urval ur meningsdatabasen. Källans etikett och eventuellt år återges. Exemplen är inte kopplade till en särskild betydelse.
Ordets historia
Spår av reslig i äldre språkbruk.
sedan ca 1585
troligen ombildn. av fornsvenska resogher; av lågtyska reisich ’reslig; smärt’; besläktat med 2resa
Beläggen visas i källans ordning, inte kronologiskt. De kan avse olika betydelser och anger inte när ordet skapades.
Källor på den här sidan
- Språkbanken. (2025). SO 2009.
- Wiktionary / DBnary
- Synonymordboken
- FLEX
- Braxen
- Blingbring
- AKADEMISKA
- SKÖNLIT (1976)
- DN (1987)
- LT (2006)
- SKÖNLITT
- SVT (2020)
Om källor och urval
Alla datakällor och deras användning →
Innehållet hämtas automatiskt ur vårt importerade språkmaterial. Synonymgrupper och översättningar behåller sin egen indelning och har inte kopplats automatiskt till SO:s betydelser.
Tomma avsnitt utelämnas. Urval av former, meningar och korsordsfrågor görs med fasta regler, utan AI-skrivna förklaringar.