SVENSK ORDBOK

raspning.

/rˈ̀a.spnˌɪŋ/

Vad betyder raspning?

Substantiv
  1. 1
    det att raspa

Hur böjs raspning?

Ett urval av böjningar av raspning
BöjningGrammatisk form
raspninggrundform
raspningargrundform · obestämd · utrum · plural
raspningarnagrundform · bestämd · utrum · plural
raspningengrundform · bestämd · utrum · singular
raspningarnasgenitiv · bestämd · utrum · plural
raspningarsgenitiv · obestämd · utrum · plural
Visa fler böjningsuppgifter
raspning
raspningarnas
genitiv · bestämd · utrum · plural
raspningens
genitiv · bestämd · utrum · singular
raspningar
grundform · obestämd · utrum · plural
raspningars
genitiv · obestämd · utrum · plural
raspning
grundform · obestämd · utrum · singular
raspningen
grundform · bestämd · utrum · singular
raspnings
genitiv · obestämd · utrum · singular
raspningarna
grundform · bestämd · utrum · plural

Urvalet prioriterar grundformer framför bland annat genitiv. Samma form kan ha flera grammatiska funktioner.

Källor på den här sidan

Om källor och urval

Alla datakällor och deras användning →

Innehållet hämtas automatiskt ur vårt importerade språkmaterial. Synonymgrupper och översättningar behåller sin egen indelning och har inte kopplats automatiskt till SO:s betydelser.

Tomma avsnitt utelämnas. Urval av former, meningar och korsordsfrågor görs med fasta regler, utan AI-skrivna förklaringar.