SVENSK ORDBOK

proskription.

/pru.skrɪp.ɧˈ́uːn/

Vad betyder proskription?

substantiv
  1. 1
    det att proskribera

    ”Caesars krossande av republiken med efterföljande proskriptioner”

Hur böjs proskription?

Ett urval av böjningar av proskription
BöjningGrammatisk form
proskriptiongrundform
proskriptionengrundform · bestämd · utrum · singular
proskriptionergrundform · obestämd · utrum · plural
proskriptionernagrundform · bestämd · utrum · plural
proskriptionensgenitiv · bestämd · utrum · singular
proskriptionernasgenitiv · bestämd · utrum · plural
Visa fler böjningsuppgifter
proskription
proskriptioners
genitiv · obestämd · utrum · plural
proskriptions
genitiv · obestämd · utrum · singular
proskription
grundform · obestämd · utrum · singular
proskriptionerna
grundform · bestämd · utrum · plural
proskriptionens
genitiv · bestämd · utrum · singular
proskriptionen
grundform · bestämd · utrum · singular
proskriptionernas
genitiv · bestämd · utrum · plural
proskriptioner
grundform · obestämd · utrum · plural

Urvalet prioriterar grundformer framför bland annat genitiv. Samma form kan ha flera grammatiska funktioner.

Ordets historia

Spår av proskription i äldre språkbruk.

BELÄGG I KÄLLAN

sedan 1635

Beläggen visas i källans ordning, inte kronologiskt. De kan avse olika betydelser och anger inte när ordet skapades.

Källor på den här sidan

Om källor och urval

Alla datakällor och deras användning →

Innehållet hämtas automatiskt ur vårt importerade språkmaterial. Synonymgrupper och översättningar behåller sin egen indelning och har inte kopplats automatiskt till SO:s betydelser.

Tomma avsnitt utelämnas. Urval av former, meningar och korsordsfrågor görs med fasta regler, utan AI-skrivna förklaringar.