SVENSK ORDBOK

otillständighet.

/ˈ̀uː.tɪl.stɛn.dɪ.hˌeːt/

Vad betyder otillständighet?

Substantiv
  1. 1
    det att vara otillständig; något som är otillständigt

Hur böjs otillständighet?

Ett urval av böjningar av otillständighet
BöjningGrammatisk form
otillständighetgrundform
otillständighetengrundform · bestämd · utrum · singular
otillständighetergrundform · obestämd · utrum · plural
otillständigheternagrundform · bestämd · utrum · plural
otillständighetensgenitiv · bestämd · utrum · singular
otillständigheternasgenitiv · bestämd · utrum · plural
Visa fler böjningsuppgifter
otillständighet
otillständigheten
grundform · bestämd · utrum · singular
otillständigheter
grundform · obestämd · utrum · plural
otillständigheternas
genitiv · bestämd · utrum · plural
otillständigheterna
grundform · bestämd · utrum · plural
otillständighet
grundform · obestämd · utrum · singular
otillständighets
genitiv · obestämd · utrum · singular
otillständigheters
genitiv · obestämd · utrum · plural
otillständighetens
genitiv · bestämd · utrum · singular

Urvalet prioriterar grundformer framför bland annat genitiv. Samma form kan ha flera grammatiska funktioner.

Källor på den här sidan

Om källor och urval

Alla datakällor och deras användning →

Innehållet hämtas automatiskt ur vårt importerade språkmaterial. Synonymgrupper och översättningar behåller sin egen indelning och har inte kopplats automatiskt till SO:s betydelser.

Tomma avsnitt utelämnas. Urval av former, meningar och korsordsfrågor görs med fasta regler, utan AI-skrivna förklaringar.