SVENSK ORDBOK

otillförlitlig.

/ˈ̀uː.tɪl.fɶ.ɭˌiːt.lɪɡ/

Se böjningar ↓Så används ordet ↓

Vad betyder otillförlitlig?

adjektiv

1
som man inte kan lita på
i fråga om sanningshalt, funktionsduglighet etcetera
”testresultatet var otillförlitligt” · ”bilen är tio år gammal och rätt otillförlitlig”

Synonymer till otillförlitlig

opålitlig ↗osäker ↗ovederhäftig ↗

Se alla synonymer →

Grupperna följer materialets egen indelning, inte betydelsernas numrering.

Var används otillförlitlig mest?

Högst frekvens i webbforum.

TexttypPer miljon ord

Romaner0,1

Tidningar0,1

Webbforum0,1

RELATIV ANVÄNDNINGPlats 203 704av 4 968 346 ordformer i FLEX

Mycket ovanligt0,1 per miljon i oviktat medel

ⓘ Om frekvensen

Värdena visar förekomster per miljon ord i tre texttyper. Staplarna jämförs med ordets högsta värde, inte som andelar av alla träffar. Rankningen bygger på ett oviktat medel; böjningar räknas separat.

Hur böjs otillförlitlig?

Ett urval av böjningar av otillförlitlig
Böjning	Grammatisk form
otillförlitlig	grundform
otillförlitliga	positiv · plural · attributiv (före substantiv)
otillförlitligt	positiv · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
(otillförlitligt)?	positiv · adverbiell · predikativ (efter exempelvis är)

Visa fler böjningsuppgifter

otillförlitlig
otillförlitlig: positiv · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
otillförlitligt: positiv · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
otillförlitliga: positiv · plural · attributiv (före substantiv)
otillförlitliga: positiv · plural · predikativ (efter exempelvis är)
otillförlitligt: obestämd · positiv · neutrum · singular · attributiv (före substantiv)
otillförlitliga: bestämd · positiv · singular · attributiv (före substantiv)
otillförlitlig: obestämd · positiv · utrum · singular · attributiv (före substantiv)
(otillförlitligt)?: positiv · adverbiell · predikativ (efter exempelvis är)

Urvalet prioriterar grundformer framför bland annat genitiv. Samma form kan ha flera grammatiska funktioner.