SVENSK ORDBOK

oförhet.

/ˈ̀uː.fɶːr.hˌeːt/
Se böjningar ↓

Vad betyder oförhet?

Substantiv
  1. 1
    det att vara oför

Hur böjs oförhet?

Ett urval av böjningar av oförhet
BöjningGrammatisk form
oförhetgrundform
oförhetengrundform · bestämd · utrum
oförhetensgenitiv · bestämd · utrum
oförhetsgenitiv · obestämd · utrum
Visa fler böjningsuppgifter
oförhet
oförhet
grundform · obestämd · utrum
oförhets
genitiv · obestämd · utrum
oförheten
grundform · bestämd · utrum
oförhetens
genitiv · bestämd · utrum

Urvalet prioriterar grundformer framför bland annat genitiv. Samma form kan ha flera grammatiska funktioner.

Källor på den här sidan

Om källor och urval

Alla datakällor och deras användning →

Innehållet hämtas automatiskt ur vårt importerade språkmaterial. Synonymgrupper och översättningar behåller sin egen indelning och har inte kopplats automatiskt till SO:s betydelser.

Tomma avsnitt utelämnas. Urval av former, meningar och korsordsfrågor görs med fasta regler, utan AI-skrivna förklaringar.