SVENSK ORDBOK

nytta.

/nˈ̀ʏ.tˌa/

Vad betyder nytta?

substantivUppslag 1
  1. 1
    fördelaktig verkan

    på visst område, för viss person eller verksamhet etcetera

    ”göra nytta” · ”dra nytta av ngt”

    Fler nyanser och exempel

    (antagen) behovstillfredsställelse eller grad av brukbarhet

    som kan utvinnas ur viss vara eller dylikt

    speciellt i nationalekonomiska sammanhang

    ”gränsnytta”

    ”förena nytta med nöje”

    ”allt deras arbete var till ingen nytta

    ”medicinen gjorde ingen nytta

    ”de hade ingen nytta av bilkartan”

    ”sin skoltyska fick han nytta av senare i livet”

    ”en rapport om nyttan och riskerna med östrogenbehandling under klimakteriet”

    ”kan jag vara till någon nytta?”

    ”nyttoväxt”

    ”samhällsnytta”

verbUppslag 2
  1. 1
    göra nytta

    ”det nyttar inget till att moralisera” · ”vad nyttar det att gråta över spilld mjölk?”

Synonymer till nytta

Se alla synonymer →

Grupperna följer materialets egen indelning, inte betydelsernas numrering.

Var används nytta mest?

Högst frekvens i webbforum.

TexttypPer miljon ord
Romaner35,9
Tidningar24,4
Webbforum42,9
RELATIV ANVÄNDNINGPlats 2 418av 4 968 346 ordformer i FLEX
Vanligt34,4 per miljon i oviktat medel
ⓘ Om frekvensen

Värdena visar förekomster per miljon ord i tre texttyper. Staplarna jämförs med ordets högsta värde, inte som andelar av alla träffar. Rankningen bygger på ett oviktat medel; böjningar räknas separat.

Hur böjs nytta?

Ett urval av böjningar av nytta
BöjningGrammatisk form
nyttagrundform
nyttangrundform · bestämd · utrum · singular
nyttorgrundform · obestämd · utrum · plural
nyttornagrundform · bestämd · utrum · plural
nyttansgenitiv · bestämd · utrum · singular
nyttasgenitiv · obestämd · utrum · singular
Visa fler böjningsuppgifter
nytta
nyttor
grundform · obestämd · utrum · plural
nyttors
genitiv · obestämd · utrum · plural
nyttan
grundform · bestämd · utrum · singular
nyttas
genitiv · obestämd · utrum · singular
nytta
grundform · obestämd · utrum · singular
nyttornas
genitiv · bestämd · utrum · plural
nyttorna
grundform · bestämd · utrum · plural
nyttans
genitiv · bestämd · utrum · singular

Urvalet prioriterar grundformer framför bland annat genitiv. Samma form kan ha flera grammatiska funktioner.

Nytta i en mening

För en kapitalmarknad som samhällsfunktion kan det innebära kostnader när ett bolag producerar NGM för att maximera företagsledningens eller bolagets nytta men inte marknadens ( samhällets ) maximala nytta.
Hammou hade rätt i att känna sig överlägsen, för många hade nytta av hans arbete, men vem hade nytta av hennes -- utom hon själv som tjänade en slant ?
Asteroider till nytta Kan vi dra någon nytta av flygande isblock och rymdstenar ?
Visa fler exempel
Kostnad och nytta av olika regleringar av läkemedelsmarknaden har trots detta fått betydligt mindre uppmärksamhet än kostnader och nytta av individuella behandlingar.
Till tankarna om det meningsfulla knyts även tankar om " nytta ", " produktivitet " och praktiskt arbete : " Viktigt i livet är att känna att man gör nån nytta, att man har nån mening " ( M3:12 ).
– Många kan känna att det här påverkar livet väldigt mycket och börja fundera på vad man kan göra för nytta eller vad man kan dra för nytta av situationen.

Automatiskt urval ur meningsdatabasen. Källans etikett och eventuellt år återges. Exemplen är inte kopplade till en särskild betydelse.

nytta på engelska

Välj översättning efter betydelse. Beskrivningarna följer översättningsmaterialets egen indelning.

Utan angiven betydelsenyttaENGELSKAuse

nytta i korsord

5 bokstäver

Frågor som innehåller nytta

Om korsordsträffarna

Ett urval av matchande frågor och svar. Ordlistematerial är inte bevis på förekomst i ett publicerat korsord. Äldre godkännande av användarsvar garanterar inte språklig korrekthet.

Ordets historia

Spår av nytta i äldre språkbruk.

BELÄGG I KÄLLAN

sedan 1347

fornsvenska nytta; av lågtyska nütte med samma betydelse; ursprungligen samma ord som fornsvenska nyt ’nyttjande; avkastning; mjölk’; till njuta

privilegier för allmogen på Kopparberget utfärdade av kung Magnus (Svenskt Diplomatarium)

BELÄGG I KÄLLAN

sedan 1617

Beläggen visas i källans ordning, inte kronologiskt. De kan avse olika betydelser och anger inte när ordet skapades.

Källor på den här sidan

Om källor och urval

Alla datakällor och deras användning →

Innehållet hämtas automatiskt ur vårt importerade språkmaterial. Synonymgrupper och översättningar behåller sin egen indelning och har inte kopplats automatiskt till SO:s betydelser.

Tomma avsnitt utelämnas. Urval av former, meningar och korsordsfrågor görs med fasta regler, utan AI-skrivna förklaringar.