SVENSK ORDBOK

kvistighet.

/kvˈ̀ɪ.stɪ.hˌeːt/

Vad betyder kvistighet?

Substantiv
  1. 1
    det att vara kvistig, även bildligt om kvist

Hur böjs kvistighet?

Ett urval av böjningar av kvistighet
BöjningGrammatisk form
kvistighetgrundform
kvistighetengrundform · bestämd · utrum · singular
kvistighetergrundform · obestämd · utrum · plural
kvistigheternagrundform · bestämd · utrum · plural
kvistighetensgenitiv · bestämd · utrum · singular
kvistigheternasgenitiv · bestämd · utrum · plural
Visa fler böjningsuppgifter
kvistighet
kvistigheters
genitiv · obestämd · utrum · plural
kvistigheten
grundform · bestämd · utrum · singular
kvistigheter
grundform · obestämd · utrum · plural
kvistigheternas
genitiv · bestämd · utrum · plural
kvistighets
genitiv · obestämd · utrum · singular
kvistigheterna
grundform · bestämd · utrum · plural
kvistighetens
genitiv · bestämd · utrum · singular
kvistighet
grundform · obestämd · utrum · singular

Urvalet prioriterar grundformer framför bland annat genitiv. Samma form kan ha flera grammatiska funktioner.

Källor på den här sidan

Om källor och urval

Alla datakällor och deras användning →

Innehållet hämtas automatiskt ur vårt importerade språkmaterial. Synonymgrupper och översättningar behåller sin egen indelning och har inte kopplats automatiskt till SO:s betydelser.

Tomma avsnitt utelämnas. Urval av former, meningar och korsordsfrågor görs med fasta regler, utan AI-skrivna förklaringar.