SVENSK ORDBOK

konkavitet.

/kɔŋ.ka.vɪ.tˈ́eːt/

Vad betyder konkavitet?

Substantiv
  1. 1
    något som buktar inåt; det att vara konkav

Var används konkavitet mest?

Högst frekvens i webbforum.

TexttypPer miljon ord
Romaner0,0
Tidningar0,0
Webbforum0,0
RELATIV ANVÄNDNINGPlats 1 502 122av 4 968 346 ordformer i FLEX
Mycket ovanligt0,0 per miljon i oviktat medel
ⓘ Om frekvensen

Värdena visar förekomster per miljon ord i tre texttyper. Staplarna jämförs med ordets högsta värde, inte som andelar av alla träffar. Rankningen bygger på ett oviktat medel; böjningar räknas separat.

Hur böjs konkavitet?

Ett urval av böjningar av konkavitet
BöjningGrammatisk form
konkavitetgrundform
konkavitetengrundform · bestämd · utrum · singular
konkavitetergrundform · obestämd · utrum · plural
konkaviteternagrundform · bestämd · utrum · plural
konkavitetensgenitiv · bestämd · utrum · singular
konkaviteternasgenitiv · bestämd · utrum · plural
Visa fler böjningsuppgifter
konkavitet
konkaviteterna
grundform · bestämd · utrum · plural
konkaviteters
genitiv · obestämd · utrum · plural
konkavitet
grundform · obestämd · utrum · singular
konkaviteter
grundform · obestämd · utrum · plural
konkavitets
genitiv · obestämd · utrum · singular
konkaviteternas
genitiv · bestämd · utrum · plural
konkaviteten
grundform · bestämd · utrum · singular
konkavitetens
genitiv · bestämd · utrum · singular

Urvalet prioriterar grundformer framför bland annat genitiv. Samma form kan ha flera grammatiska funktioner.

Källor på den här sidan

Om källor och urval

Alla datakällor och deras användning →

Innehållet hämtas automatiskt ur vårt importerade språkmaterial. Synonymgrupper och översättningar behåller sin egen indelning och har inte kopplats automatiskt till SO:s betydelser.

Tomma avsnitt utelämnas. Urval av former, meningar och korsordsfrågor görs med fasta regler, utan AI-skrivna förklaringar.