SVENSK ORDBOK

klivning.

/klˈ̀iːv.nˌɪŋ/

Vad betyder klivning?

Substantiv
  1. 1
    det att kliva

Hur böjs klivning?

Ett urval av böjningar av klivning
BöjningGrammatisk form
klivninggrundform
klivningengrundform · bestämd · utrum
klivningensgenitiv · bestämd · utrum
klivningsgenitiv · obestämd · utrum
Visa fler böjningsuppgifter
klivning
klivnings
genitiv · obestämd · utrum
klivningens
genitiv · bestämd · utrum
klivning
grundform · obestämd · utrum
klivningen
grundform · bestämd · utrum

Urvalet prioriterar grundformer framför bland annat genitiv. Samma form kan ha flera grammatiska funktioner.

Källor på den här sidan

Om källor och urval

Alla datakällor och deras användning →

Innehållet hämtas automatiskt ur vårt importerade språkmaterial. Synonymgrupper och översättningar behåller sin egen indelning och har inte kopplats automatiskt till SO:s betydelser.

Tomma avsnitt utelämnas. Urval av former, meningar och korsordsfrågor görs med fasta regler, utan AI-skrivna förklaringar.