SVENSK ORDBOK

klerus.

/klˈ́eː.rɵs/

Vad betyder klerus?

substantiv
  1. 1
    den katolska kyrkans prästerskap

    i mots. till lekmännen

Synonymer till klerus

Synonymgrupp 1

Se alla synonymer →

Grupperna följer materialets egen indelning, inte betydelsernas numrering.

Hur böjs klerus?

Ett urval av böjningar av klerus
BöjningGrammatisk form
klerusgrundform
Visa fler böjningsuppgifter
klerus

Urvalet prioriterar grundformer framför bland annat genitiv. Samma form kan ha flera grammatiska funktioner.

Klerus i en mening

Hafver magistratus velat gjort, som honom intet borde, hafver klerus hållit magistratum tillbaka ; magistratus hafver ock hållit kleruin i sikte uti desse hundra år. »

Automatiskt urval ur meningsdatabasen. Källans etikett och eventuellt år återges. Exemplen är inte kopplade till en särskild betydelse.

Ordets historia

Spår av klerus i äldre språkbruk.

BELÄGG I KÄLLAN

sedan 1834

av latin cle´rus ’det andliga ståndet’; av grekiska kle´ros ’lott; arvedel’

Beläggen visas i källans ordning, inte kronologiskt. De kan avse olika betydelser och anger inte när ordet skapades.

Källor på den här sidan

Om källor och urval

Alla datakällor och deras användning →

Innehållet hämtas automatiskt ur vårt importerade språkmaterial. Synonymgrupper och översättningar behåller sin egen indelning och har inte kopplats automatiskt till SO:s betydelser.

Tomma avsnitt utelämnas. Urval av former, meningar och korsordsfrågor görs med fasta regler, utan AI-skrivna förklaringar.