SVENSK ORDBOK

irreal.

/ɪ.re̝.ˈ́ɑːl/

Vad betyder irreal?

adjektiv
  1. 1
    som inte är verklig eller faktisk
    Fler nyanser och exempel

    speciellt vid villkorsbisatser

    ”det irreala fallet kan exemplifieras av satsen ”om han hade kommit i tid, hade hon kunnat räddas””

Synonymer till irreal

Synonymgrupp 1

Se alla synonymer →

Grupperna följer materialets egen indelning, inte betydelsernas numrering.

Var används irreal mest?

Högst frekvens i tidningar.

TexttypPer miljon ord
Romaner0,0
Tidningar0,0
Webbforum0,0
RELATIV ANVÄNDNINGPlats 1 754 525av 4 968 346 ordformer i FLEX
Mycket ovanligt0,0 per miljon i oviktat medel
ⓘ Om frekvensen

Värdena visar förekomster per miljon ord i tre texttyper. Staplarna jämförs med ordets högsta värde, inte som andelar av alla träffar. Rankningen bygger på ett oviktat medel; böjningar räknas separat.

Hur böjs irreal?

Ett urval av böjningar av irreal
BöjningGrammatisk form
irrealgrundform
irrealapositiv · plural · attributiv (före substantiv)
irrealebestämd · positiv · maskulin · singular · attributiv (före substantiv)
irrealtobestämd · positiv · neutrum · singular · attributiv (före substantiv)
irrealarekomparativ · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
irrealastsuperlativ · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
Visa fler böjningsuppgifter
irreal
(irrealt)?
positiv · adverbiell · predikativ (efter exempelvis är)
irrealare
komparativ · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
irrealare
komparativ · plural · predikativ (efter exempelvis är)
irreal
obestämd · positiv · utrum · singular · attributiv (före substantiv)
irrealaste
superlativ · plural · attributiv (före substantiv)
irrealaste
bestämd · superlativ · maskulin · singular · attributiv (före substantiv)
irrealare
bestämd · komparativ · singular · attributiv (före substantiv)
irreala
positiv · plural · attributiv (före substantiv)
irrealaste
bestämd · superlativ · singular · attributiv (före substantiv)
irreal
positiv · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
irreale
bestämd · positiv · maskulin · singular · attributiv (före substantiv)
irrealare
komparativ · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
irrealast
superlativ · utrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
(irrealt)?
komparativ · adverbiell · predikativ (efter exempelvis är)
irrealast
superlativ · plural · predikativ (efter exempelvis är)
(irrealt)?
superlativ · adverbiell · predikativ (efter exempelvis är)
irrealare
obestämd · komparativ · utrum · singular · attributiv (före substantiv)
irreala
positiv · plural · predikativ (efter exempelvis är)
irreala
bestämd · positiv · singular · attributiv (före substantiv)
irrealt
obestämd · positiv · neutrum · singular · attributiv (före substantiv)
irrealare
komparativ · plural · attributiv (före substantiv)
irrealt
positiv · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
irrealast
superlativ · neutrum · singular · predikativ (efter exempelvis är)
irrealare
obestämd · komparativ · neutrum · singular · attributiv (före substantiv)
irrealare
bestämd · komparativ · maskulin · singular · attributiv (före substantiv)

Urvalet prioriterar grundformer framför bland annat genitiv. Samma form kan ha flera grammatiska funktioner.

Ordets historia

Spår av irreal i äldre språkbruk.

BELÄGG I KÄLLAN

sedan 1881

bildning till latin in´- ’o-, ej’ och rea´lis, se reell

Beläggen visas i källans ordning, inte kronologiskt. De kan avse olika betydelser och anger inte när ordet skapades.

Källor på den här sidan

Om källor och urval

Alla datakällor och deras användning →

Innehållet hämtas automatiskt ur vårt importerade språkmaterial. Synonymgrupper och översättningar behåller sin egen indelning och har inte kopplats automatiskt till SO:s betydelser.

Tomma avsnitt utelämnas. Urval av former, meningar och korsordsfrågor görs med fasta regler, utan AI-skrivna förklaringar.